Anne-Marie Norman bor numera i Västervik tillsammans med katten Leo.
På söndagen dyker Anne-Marie Normans namn upp i Svenska Dagbladet. Tidningens politiska reporter Torbjörn Nilsson ska i en krönika förklara vilket politiskt sprängstoff matpriserna kan besitta. Han berättar historien om den då 23-åriga Anne-Marie Norman som en februaridag 1972 tröttnade på de höga priserna i livsmedelsaffären i Skärholmen, och startade ett upprop.
På måndagen hörs Anne-Marie Norman i radion. I P1:s talkshow berättar hon om hur uppropet ledde hela vägen fram till att hon, och några kvinnor till fick träffa statsministern Olof Palme.
På tisdagen intervjuas hon i Radio Kalmar...
– Det har nog ringt tre journalister om dagen den senaste tiden, berättar Anne-Marie Norman.
Numera är hon bosatt i Västervik. Efter makens död sökte hon sig bort från Stockholm, men ville bo kvar vid havet. Som gammal båtmänniska visste hon att Västervik var vackert på sommaren.
Anne-Marie börjar vant berätta för oss vad det var som hände den där dagen i livsmedelsbutiken i Skärholmen. Då var hon hemma med två barn, och dessutom dagmamma åt ytterligare tre barn.
– Jag skulle bara köpa några få varor, men i kassan slutade det ändå med 39 kronor (cirka 300 kronor i dagens penningvärde. reds. anm.). Jag sade till kassörskan att det måste blivit felstämplat. Kassörskan bara suckade: "jag får inte göra annat än att gå igenom folks kvitton om dagarna".
På väg hem började tanken gro i Anne-Marie. Hon var uppenbarligen inte ensam om att tycka att matpriserna skenat i väg alldeles för mycket.
I dag hade hon kanske skrivit ett inlägg på Facebook. 1972 ringde hon istället till Expressen. Deras matskribent Astrid Nilsson tände genast till: "Kunde inte Anne-Marie samla några väninnor för ett reportage om hur svårt det var att få pengarna att räcka till."
Sagt och gjort. Åtta kvinnor mötte Expressens reporter för en intervju.
Anne-Marie Norman har de senaste dagarna hamnat i blickfånget för hennes kampanj mot höga matpriser för 50 år sedan. Bilden på väggen föreställer henne från den tiden.
Dagen då reportaget publicerades började telefonen genast ringa så fort tidningen nått ut i landet. Människor ville berätta om sin situation, komma med spartips och undrade hur de kunde hjälpa till i kampen mot de stigande priserna.
Gensvaret var enormt. Och kunde bli jobbigt. Anne-Marie fick till slut dra ut telefonjacket för att kunna få lugn och ro. Hon och hennes närmaste väninnor i Skärholmen började kommunicera i walkie-talkie istället för telefon.
Motståndet blev allt mer organiserat och ledde fram till en köpbojkott av bland annat mjölk, och slutligen en demonstration på Sergels torg.
– En del säger att var 4 000 deltagare, andra 6 000. Jag vet inte, men det var en stor folkmassa, säger hon.
Ann-Marie var upprorets frontfigur och fick medverka i tv och möta dåvarande statsministern Olof Palme.
Det är ingen överdrift att säga att det var historia som skrevs. Skärholmsfruarna dyker upp återkommande i texter om utvecklingen på svenska matpriser. I december 1972 infördes ett prisstopp på ett antal mejerivaror. Anne-Marie Norman berättar också att man lyckades hejda två planerade momshöjningar.
Fyra skärholmsfruar pratar matpriser med statsminister Olof Palme (S) och jordbruksminister Ingemund Bengtsson. Från vänster Ulla Magnusson, Gullbritt Unnermark, Marita Stark och Anne-Marie Norman, statsminister Olof Palme och jordbruksminister Ingemund Bengtsson.
Det är frestande att föra över situationen från 1972 till dagens stigande priser, men enligt Anne-Marie finns det skillnader.
Till en början var matpriserna en ännu större del av ett normalt hushålls ekonomi jämfört med idag. En annan skillnad var att de stigande priserna 1972 till stor del berodde på en serie momshöjningar.
– Regeringen ville fylla på statskassan och satsa på infrastruktur. De ville utveckla landet, men man måste ju har råd med mat också, säger hon.
Anne-Marie Norman tror inte på politiska beslut om prisstopp på matvaror. Däremot att konsumenterna själva gör vad de kan för att få valuta för sin pengar.
De senaste veckorna har ett matprisstopp diskuterats. Anne-Marie Norman, som numera är partipolitiskt engagerad i Sverigedemokraterna, är skeptisk.
– Jag märker ju också hur maten blir dyrare och dyrare, men jag tänker också på handlarna. Många har haft det tufft under pandemin. Nu drabbas de av höjda elpriser, och dyrare transporter. De försöker hålla näsan över vattenytan. Det finns ett skäl till att de höjer priserna.
Hennes svar istället för politiska insatser är konsumentmakt. Att folk lägger åtminstone en del av sina inköp i butikerna med lägst pris, och att man börjar se över sina matvanor.
– Man behöver inte köpa paprika och tomater så här års. Det finns fina svenska rotfrukter som är billiga, och baljväxter. De innehåller rikligt med protein. Märker handlarna med högre priser att vi blir mer prismedvetna kommer de nog att sänka priserna.
Anne-Marie Norman berättar hur hon fick dra ur telefonjacket hemma. Det ringde ständigt. Hon och några av de andra Skärholmsfruarna fick kommunicera via walkie-talkie istället.