Kommundirektör Anders Björlin och kommunalrådet Harald Hjalmarsson har svarat på frågor om kommunens budget.
Vad är en budget?
– Det är när man planerar det kommande året med kostnader och intäkter, säger kommundirektör Anders Björlin.
Vad är skillnaden mellan en investeringsbudget och en driftsbudget?
– En driftsbudget är den årliga förbrukningen, exempelvis löner och köp av förbrukningsmaterial. Om man köper en köksutrustning för att kunna tillaga skolmåltider är det en investering. Om exempelvis köper en spis för 100 000 kronor som ska hålla i tio år så avskrivs en tiondel av kostnaden varje år, den biten blir en driftskostnad i tio år.
Varför kan man inte ta pengar från investeringsbudgeten och använda till skola, förskola eller nattis?
– Man måste redovisa driftskostnader och investeringar på olika sätt. En investering lånar man ofta till, men det är inte så vanligt att man lånar till driften. När kommunen gör investeringar brukar vi låna ungefär en tredjedel. I nästa års kommunbudget tar vi exempelvis 76 miljoner kronor från kommunens buffert, den så kallade resultatutjämningsreserven, och skjuter in i driften, säger Anders Björlin och förklarar att det är ett sätt för kommunen att "låna pengar" från egen kassa.
Vad är en resultatutjämningsreserv?
– Tidigare års goda resultat som läggs i en fond. Det är långt ifrån alla kommuner som har haft möjlighet att spara pengar på det här sättet. Pengar från reserven kan användas till driften.
Skulle man exempelvis kunna välja att öka driftsbudgeten och minska investeringsbudget när man planerar inför kommande år?
– I normala fall måste kommunen ha en budget enligt god ekonomisk hushållning, vilket brukar innebära att man ska ha ett plusresultat. Men nu när kommunen har arbetat upp en resultatutjämningsreserv, vilket innebär att vi har samlat på oss tidigare års goda resultat som en form av buffert så kan man budgetera för ett underskott de kommande åren och ta av bufferten. I resultatutjämningsreserven har vi ungefär 150 miljoner kronor sparat.
Så används skattepengarna i Västerviks kommun. Uppgifterna är hämtade från årsredovisningen från 2022.
Måste kommunen investera så mycket som 980 miljoner kronor i ett nytt reningsverk? Måste det vara så dyrt?
– Det är Västervik miljö och energi som gör den här investeringen och den görs för att vi ska klara de utsläppskrav som ställs.
Går det inte att ta lite av pengarna som ska gå till reningsverket och använda till barnomsorg och skola exempelvis?
– Prioriteringen är en politisk fråga. Inga skattemedel är involverade i investeringen i ett nytt reningsverk. Den ekonomin är skild från den kommunala ekonomin. Det är de som nyttjar vatten och avlopp i kommunen som ska bära de kostnaderna, det så kallade VA-kollektivet. Det går absolut inte att ta 100 miljoner kronor från den investeringen och lägga på skolan för det är vattentäta skott däremellan, säger Anders Björlin.
Förslaget är att Västerviksborna fortsatt ska betala lika mycket i skatt även nästa år.
Hur mycket investerar kommunen varje år?
– Kommunen investerar ungefär 100 miljoner kronor per år. De kommunala bolagen har investerat ungefär 400 miljoner kronor om året. De fyra, fem kommande åren så kommer vi att investera dubbelt så mycket, nästan en miljard kronor per år.
Vad rör det sig om för investeringar?
– Ett nytt reningsverk och en ackumulatortank för fjärrvärmeverket som gör att man kan buffra värme och elda pannorna mera jämnt så slitaget minskar. Bostadsbolaget bygger också 25–30 lägenheter per år. Vi gör också investeringar i Tjustfastigheter, bland annat ska vi bygga en ny arena, något som är på väg ut på upphandling nu. Vi investerar också mycket i VA-nätet just nu.
Kommundirektör Anders Björlin: "Det är långt ifrån alla kommuner som har haft möjlighet att spara pengar på det här sättet."
Kan kommunen låna hur mycket som helst?
– Vi lånar allt från Kommuninvest. Det gör nästan alla kommuner i Sverige. Kommuninvest beräknar hur mycket en kommun av vår storlek kan låna och gör också en rating. Vårt betyg är 2 av 13, vilket är ett bra betyg. 13 är sämst. Det går inte att låna hur mycket som helst, det finns ett tak, säger Anders Björlin.
Svenska kommuner har fått det tuffare ekonomiskt i år. Hur märks det i Västerviks budget?
– Vi har betydligt högre kostnader än vi hade förut. Skatteprognosen visar också bara på ett svagt plus. Vi behöver också avsätta mer pengar till pensioner eftersom det är många som snart går i pension. Dessutom ger regeringens budget oss bara ett svagt tillskott. Sammanfattningsvis kan man säga att det är otroligt tajt just nu. Vi har små resurser som vi måste använda så bra som möjligt. Det gör att vi tvingas till prioriteringar, säger kommunalrådet Harald Hjalmarsson.
Kommunalrådet Harald Hjalmarsson och kommundirektören Anders Björlin. Västerviks kommuninvånare betalar 33,02 procent i skatt på varje hundralapp.
Nu när det är dåliga tider: Kommer kommunen att höja skatten?
– Det är också en möjlighet som finns. Kommunens intäktskällor är statsbidrag, taxor och skatteintäkter. Taxor är inget vi ska tjäna pengar på och frågan om statsbidrag äger regeringen så där finns inget vi kan göra.
– Vi är väl medvetna om att vi skulle kunna höja skatten, men en skattehöjning får konsekvenser för våra kommuninvånare. Det är viktigt att komma ihåg att en höjd kommunalskatt slår hårdare mot låginkomsttagare, säger Harald Hjalmarsson.
Men Västervik har ju ändå lägst skatt i Kalmar län?
– Så är det. Samtidigt ska vi vara medvetna om att det finns kommuner i Östergötland som har lägre skatt, exempelvis Linköping, säger Harald Hjalmarsson.
När höjde kommunen senast skatten?
– Det var före min tid, troligen på 90-talet. Vi har på senare år haft skatteväxlingar, när kommunen tagit över ansvarsområden från regionen. Men skatteväxlingarna har inneburit ett nollsummespel, då kommunskatten har höjts har regionskatten sänkts.
Västerviks kommunalråd Harald Hjalmarsson: "Vi är väl medvetna om att vi skulle kunna höja skatten, men en skattehöjning får konsekvenser för våra kommuninvånare."
Kommunfullmäktige antog en budget för 2024 i juni. Nu fattar man ett nytt beslut i november. Varför då?
– I vår kommun har vi en överenskommelse om att ta budgeten innan halvårsskiftet. Det gör vi för att nämnder och förvaltningar ska få tid att på sig att jobba igenom detaljerna under hösten. Sen finns det alltid möjlighet att lägga fram en tilläggsbudget under året om något förändras och vi exempelvis får ett bättre resultat.
Hade det varit bättre att vänta med budgetbeslutet till november?
– Vi övervägde noga om vi skulle avvakta. Men så här i efter hand var det ett bra beslut att ta budgeten i juni.
Västervik med utsikt över Fiskarhamnen.
Nämn tre saker som du är särskilt nöjd med i årets budget?
– Att vi lyfter frågan om skolstrukturen är bra. Vi satsar också på att öka antalet fältare från två till sex. Vi förstärker också samarbetet mellan grundskola och näringsliv, vilket är ett uppdrag som vi redan har, säger Harald Hjalmarsson.
Vi direktrapporterar från måndagens kommunfullmäktige med start 13.00.