Den här enheten kan man även ta kontakt med direkt om man själv, eller om ens eget barn, behöver hjälp. Det behövs ingen utredning, det är bara att ringa eller gå in i deras lokaler på Esplanaden i Västervik. Just nu har denna kommunalt finansierade verksamhet kontinuerlig kontakt med 119 barn och deras familjer.
När VT besöker enheten - som ligger i en före detta gård med tre våningar - har den tillförordnade enhetschefen, Vivi-Anne Blomqvist, samlat tre medarbetare, Sofia Bohl, behandlingsassistent, Kerstin Kristiansen, samordnare, samt Ronny Fredriksson, socialsekreterare på familjerätten. De berättar alla om verksamhetens mål och medel. Det är här barn som kanske har utsatts för våld - sexuellt, fysiskt eller mentalt - får hjälp. Det kan också handla om att barn har blivit vittne när en familjemedlem slår en annan familjemedlem. Eller det kan handla om att barn har hamnat i kläm under en skilsmässa eller har problem på annat håll, till exempel i skolan.
- Alla vill att deras barn ska må bra, säger enhetschefen och tillägger:
- Vi fokuserar på det som är positivt. Det negativa lever de med hela tiden.
Under besöket blir det tydligt att personalen, trots fokuset på det positiva, ibland ser och hör saker som inte är helt lätt att skaka av sig. Det finns ju ändå en anledning till att familjer och barn hamnar hos familjeenheten. Men situationen på plats i lokalerna är för den sakens skull inte fylld av konstant ångest, bråk och skrik. Inte alls. Familjeenheten arbetar med ett helhetsperspektiv och många som de har kontakt med behöver inte hjälp med sådana, vad man skulle kunna kalla, akuta problem.
Sofia Bohl berättar om när hon och en kollega tog några tonåringar till Liseberg i Göteborg.
- Det var något extra för dem, de hade aldrig varit där. Man ser på dem att det blir "wow", säger hon.
- Och bara en sådan sak att få bo på hotell. Det har inte alla gjort, kompletterar enhetschefen
Här finns också en dator dit barn som inte har en dator hemma kan komma och arbeta med skoluppgifter.
- I skolan kräver de ibland att man ska ha dator, men det har faktiskt inte alla, berättar Blomqvist.
Med andra ord: På familjeenheten möter man barn och familjer med problem av varierande grad - och det är det positiva i en ofta tuff situation enhetens personal fokuserar på. Man arbetar utifrån uppfattningen att det är den vägen man ska ta för att situationen ska bli bättre.
- Det är när man pratar med ett barn och de säger "I dag kan jag gå själv till träningen" som man tänker - ja!, säger enhetschefen och visar två tummar upp.