-Var inte kriminell
Går det att ta sig ur ett kriminellt liv?- Ja, det ser så ut, svarar Britt af Klinteberg, professor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.Men då gäller det att akta sig för de fallgropar som finns på vägen.
- Det var spännande att se om de alls hade klarat sig, säger Britt af Klinteberg.
Tio procent av de intervjuade hade efter tre år inte dömts till några nya straff, ytterligare tio procent hade dömts till andra påföljder än fängelsestraff.
- En stor grupp fick fängelse och några hade fått fyra eller flera fängelsestraff under den tiden.
De som hade tyngst belastning hade personlighetsdrag som tydde på att de saknade empati.
- De som klarade sig ser ut att ha möjligheter som att de inte hade någon störning och de hade bättre kontakt med till exempel sin mamma. De hade mognat under tiden de suttit i fängelse och hade viljan att ändra på sitt liv. Mognad har stor betydelse - och att de kan komma ifrån sina missbrukskamrater.
De som inte återföll i brott hade kort sagt stöd från omgivningen och hade kunnat bryta med sina gamla kriminella kontakter.
Alla de som muckar från fängelset vill inte lämna den kriminella banan och är snart inne på samma spår igen.
- De själva säger att de tycker att det är spännande. En del säger att det inte är särskilt lönande och att de behöver åka tillbaka till fängelset och ta igen sig, säger Britt af Klinteberg och konstaterar att många av de intervjuade ser på sin situation med distans.
De som vill och har de rätta förutsättningarna har däremot chans att hålla sig på rätt sida om lagen. Kenneth har till exempel lyckats ringa in flera av de faror som hotar och jobbar för att avvärja dem. Han har sagt upp bekantskapen med sina kriminella vänner, han har flyttat och han har stöd från sin familj.
- Det är mycket bra saker, det stödjer jag honom i. Det gäller att byta miljö och att de gamla vännerna inte hänger utanför dörren när man kommer ut från fängelset. Och han måste komma tillrätta med sitt missbruk.
Han har inget missbruk.
- Då har han en fördel där.
- Han ska vara medveten om att det är bra om han inte har kvar känslan av att han kan tjäna på att vara kriminell när han får ekonomiska problem. Han behöver kanske hjälp att lägga upp en ekonomiplan.
Många kriminella är impulsiva och inte så bra på långsiktig planering. Kenneth går i kognitiv beteendeterapi och lär sig där att se konsekvenserna av sitt handlande och det tycker Britt af Klinteberg är mycket bra.
- Han har fyllt upp många av de här hålen som är riskabla för återfall, säger hon.Fotnot: Den rapport Britt af
Klinteberg medverkat i heter Återfallsförbrytare - vilka var de? Huvudförfattare är Birgitta Rydén Lodi, även Håkan Stattin vid Örebro universitet har medverkat. Birgitta Rydén Lodi har även gjort ytterligare en studie av samma grupp kriminella som heter Inför frigivningen.
Så jobbar vi med nyheter