– Faktum är att den 17 februari är den tidigaste våren sedan man började mäta i Västervik 1859-1860, men eftersom mätstationen flyttades till Gladhammar är det svårt att göra jämförelser, berättar klimatologen Sverker Hellström, SMHI.
Men tendensen över tid är ändå att vårarna kommer allt tidigare. Som tidigast kan våren meteorologiskt noteras den 15 februari, och i år blev det också noteringen för många orter.
– Av våra fyra årstider är det främst på våren som tendensen syns mest. Men de tidiga vårarna i sig är inte en bekräftelse på klimatförändringar. Vi hade till exempel en ovanligt sen vår för två år sedan, säger klimatologen.
Med tidig värme kommer också tidiga vårtecken. Janne Gustafsson i Blackstad berättar hur han hittade två murklor under ett arbetspass i skogen.
– Jag har arbetat ute i skog och mark i 60 år och aldrig hittat murklor så fantastiskt tidigt. De brukar komma i mitten av april. Det är som att årstiderna är lite skruvade, säger han.
I vårsolen tidigare i veckan träffar VT Karl-Göran Klasson som drar upp strömming efter strömming i Fiskarehamnen.
– Strömmingen är ovanligt tidig i år, nästan en månad tidigare än normalt. Jag har fiskat strömming sedan jag var liten grabb, och har att jämföra med, säger Karl-Göran Klasson och krokar av ännu en strömming.
Allmänheten kan rapportera in vårtecken till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. De uppgifter som samlats bekräftar bilden av allt tidigare vårtecknen.
– Tack vare de observationer som kommit in kan vi se att hasseln börjat blomma en dryg månad tidigare i år än vad som var normalt för 100 år sedan, säger Kjell Bolmgren, koordinator vid SLU.
Han berättar att aktuell forskning visar att björkpollen sprids uppemot två veckor tidigare jämfört med 1970-talet.
– Om klimatet blir varmare leder det självklart till förändringar i naturen. Men våra djur och växter är ganska vana vid stora variationer, och att en svår vinter kan följas av en varmare. Det är inte heller säkert att växter och djur påverkas negativt av ett varmare klimat, en del drar fördel av det, säger han.
Lantbruksuniversitetets forskning rör inte bara naturvård. De samarbetar till exempel med biodlare för att kunna matcha biodlingen med en förändrad blomningskalender. Ett varmare klimat får ekonomiska konsekvenser för såväl lantbruk som andra branscher.