Den stora tillbyggnaden av Stegeholmsverket i Västervik börjar närma sig slutet. Det är ett gigantiskt projekt som är budgeterat till 335 miljoner kronor, men som ska minska Västerviks kommuns oljeberoende och öka den lokala elproduktionen.
Projektet påverkar det kommunägda bolagets ekonomiska situation.
– Tidigare var vi i princip skuldfria, och den här investeringen är i stort sett lånefinansierad, säger Bo Jonsson, styrelseordförande i Västervik Miljö & Energi AB.
Det betyder att redan under byggtiden har bolagets räntekostnader ökat, och det slår igenom på prissättningen av fjärrvärmen. 2014 höjs priserna med runt fem procent. Det är en förhållandevis stor ökning – 2013 steg fjärrvärmepriserna med i snitt 2,1 procent i riket.
För en villa med en förbrukning på 20 000 kilowattimmar per år så stiger årskostnaden från 15 435 kronor till 16 263 kronor.
Bengt Ankarvall, affärsområdeschef för fjärrvärme, tycker inte att ökningen är så dramatisk.
– Vissa år höjer vi lite mer, andra mindre. Jämför man med övriga riket så hör vi fortfarande till de billigaste bolagen.
Han nämner de ökade räntekostnaderna som en orsak, men även den allmänna prisutvecklingen.
Styrelseordföranden Bo Jonsson, är också av åsikten att höjningen inte är så stor, men säger att den del av höjningen som ligger över rikssnittet nog kan hänföras till ökade räntekostnader. Han fyller också i att bolaget satsat hårt på att underhålla ledningsnätet.
Affärsområdeschefen Bengt Ankarvall säger att investeringen på Stegeholmsverket på sikt kommer att ge bolaget en mer stabil ekonomi. Räntekostnaderna kommer att kompenseras av ökade intäkter och sänkta bränslekostnader.
– När elproduktionen kommer igång kommer vår energiförsäljning att öka med 15 procent.
Innan tillbyggnaden hade Stegeholmsverket fyra pannor – tre för fastbränsle och en fjärde för olja. Nu installeras en fjärde fastbränslepanna.
– Det betyder att vi går mot en mix av billigare bränslen. På sikt ska vårt beroende av olja bli så litet som möjligt, säger han.