Letar personal bland nyanlända

Landstinget söker bland nyanlända efter personal med sjukvårdsutbildning. Hittills har möten hållits i Kalmar och Oskarshamn. Härnäst på tur står Västervik.

Lång väg. Vägen från nyanländ till att få arbeta som läkare eller sjuksköterska i Sverige kan vara lång. Därför tycker landstinget att det är viktigt att de med rätt utbildningar informeras så tidigt som möjligt om vilka möjligheter som finns, och hur ansökan går till.

Lång väg. Vägen från nyanländ till att få arbeta som läkare eller sjuksköterska i Sverige kan vara lång. Därför tycker landstinget att det är viktigt att de med rätt utbildningar informeras så tidigt som möjligt om vilka möjligheter som finns, och hur ansökan går till.

Foto: Bertil Ericson / TT

Vård2015-02-03 04:04

De senaste veckorna har det varit många svarta rubriker om personalbrist i landstinget. Inte minst har bristen på sjuksköterskor tvingat Västerviks sjukhus att tillfälligt stänga verksamhet.

På några års sikte kan flytkingarna från bland annat krigets Syrien vara en hjälp. Det hoppas landstinget som i höstas tog beslutet att kartlägga vad det kan finnas för kompetens bland flyktingarna.

– Det finns många med akademisk utbildning i de här grupperna, och det finns de med utbildning inom de vårdyrken som vi söker efter, säger Ingela Lindström, personalstrateg på landstinget.

I ett första skede har man hållit informationsmöten i Oskarshamn och Kalmar. Västervik står på tur – även om inget datum finns inplanerat.

– Vi har informerat om landstingets verksamhet, men också om vilka krav Socialstyrelsen ställer för att man ska få börja arbeta i Sverige, säger Ingela Lindström.

Så här långt är hon nöjd med gensvaret. I Oskarshamn kom man i kontakt med ett tiotal personer, i Kalmar med ett 30-tal.

– Det var bland annat läkare, sjuksköterskor och apotekare.

Vägen från nyanländ till en legitimation som gör att man kan arbeta i Sverige har hittills varit lång. För lång menar kritikerna.

Har ni någon lösning på hur man ska kunna korta ner tiden?

– Nej, Socialstyrelsen har sina regler. De kan vi inte påverka. Däremot ska vi gå in och titta på processen och se om det finns saker där vi kan hjälpa till, säger Ingela Lindström.

Vad är en realistisk ledtid från det att man anländer till Sverige tills dess att man kan få sin legitimation?

– Det beror på flera saker: Var man har tagit examen, och vad det är för examen, säger Ingela Lindström.

I vissa fall kan utländska läkare få göra AT-tjänstgöring innan de kan få svensk legitimation.

Att arbeta med nyanlända är uppenbarligen in lösning på akuta problem som landstinget har. Varför ska landstinget i Kalmar län engagera sig i vad som är ett nationellt problem?

– Det finns flera skäl. Utöver den akuta bristen så ser vi ett personalbehov på sikt. Vi står inför stora pensionsavgångar. Sedan finns ju den rent mänskliga aspekten – att kunna hjälpa människor in på arbetsmarknaden, svarar Ingela Lindström.

Vägen till legitimation

Så här kan vägen till en svensk läkarlegitimation se ut:

* Ansökan om prövning av utländsk utbildning. Ansökan ska innehålla kopior, inklusive översättningar av examensbevis, specialkompetensbevis och tjänstgöringsintyg.

* Språkkrav. Det finns några olika vägar för att svara upp till Socialstyrelsens språkkrav. Godkänt betyg i Svenska 3 eller kärnämnet Svenska som andraspråk 3 vid gymnasial vuxenutbildning. 60 poäng svenska på högskola kan vara en annan väg, eller ett godkänt resultat från det så kallades Tisusprovet.

* Medicinskt kunskapsprov. Eftersom det inte är ovanligt att många flyktingar varit ifrån yrket under lång tid innan de kommit fram till kunskapsprovet så är det vanligt att de får göra praktik under en period innan det är dags att göra provet.

* AT-tjänstgöring. Minst 18 månader.

* Innan man kan jobba som läkare i Sverige ska man även ha gått en kurs i samhälls- och författningskunskap.

* Specialistläkare behöver inte göra kunskapsprovet och AT-tjänstgöring. Istället prövas deras kunskaper i en särskild provtjänstgöring.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om