Valenkäten har legat ute på vt.se:s valsida sedan i mitten av februari och hittills har 327 personer svarat. Frågorna rör vilka val man kommer att rösta i samt vilka frågor som är viktigast när man tar ställning i de olika valen.
Vilka områden som väger tyngst skiljer sig åt en del mellan de olika valen. Variationerna är inte oväntat beroende av vilken typ av församling man röstar fram.
Därför blir exempelvis frågor om vård och omsorg det utan konkurrens viktigaste när man väljer vilka som ska styra i landstinget. På samma vis är skola och utbildning betydelsefullt när man röstar i kommunvalet.
Kärnfrågorna vård och omsorg, skola och utbildning, arbetsmarknad samt ekonomi är viktigast i de flesta valen med små variationer.
På ett område är skillnaden däremot påtaglig. Nämligen frågor om integration och invandring. När det gäller EU-valet är politikernas inställning till dessa frågor viktiga för hela 48 procent av samtliga som har svarat på enkäten.
Motsvarande siffra för riksdagsvalet är 40 procent, för kommunvalet 33 procent och för landstingsvalet 21 procent.
En annan stor skillnad är prioriteringen av miljöfrågor. I EU-valet hamnar miljöfrågor på tredje plats i viktighetsgrad då 40 procent av de svarande har angett miljön som en viktig fråga. I de tre övriga valen rankas miljön lägst av de förvalda alternativen med mellan 15 och 26 procent av rösterna.
Av de 327 personer som svarat på enkäten var två tredjedelar män. Majoriteten, 65 procent, hade anställning eller var egna företagare. 18 procent var studerande, arbetslösa, sjukskrivna eller föräldralediga. Övriga, 16 procent, var pensionärer.
54 procent av de svarande har uppgett att de bor i villa eller radhus, 26 procent i hyresrätt och 47 procent i bostadsrätt. Två tredjedelar av de svarande har barn under 18 år.