Hon har nu begärt ersättning från staten, både för förlorad arbetsinkomst och för lidande.
I första hand för de 22 dagarna, men också tiden efteråt då hon varit sjukskriven och därefter enligt egen utsago inte fått återkomma till arbetet.
"Hon har /.../ uppgett att hon inte kommer få återgå till arbetet på grund av den ryktesspridning som brottsmisstankarna har orsakat", refererar Justitiekanslern i sitt ersättningsbeslut.
Kvinnan beviljas 37 000 kronor i ersättning för lidande. Det är en högre summa än normalt, vid 22 dagars frihetsberövande. Orsaken är att misstankarna rört "särskilt allvarlig brottslighet".
Förutom grov våldtäkt satt hon även häktad på sannolika skäl misstänkt för kränkande fotografering och olaga integritetsintrång.
Utredningen lades ner den 19 oktober, men kvinnan släpptes redan den 28 september.
Men Justitiekanslern nekar henne ekonomisk ersättning för sjukskrivningstiden, av formella skäl. Det är inte en typ av följdeffekt som lagen ersätter. De tycker inte heller att hon kunnat bevisa att uppsägningen skett på grund av frihetsberövandet, och avslår ersättning även på den punkten. Hon nekas också på en tredje punkt, som handlar om ytterligare en inkomstkälla.
Därför stannar ersättningen på nära 19000 kronor, som motsvarar lönen för de 22 dagarna. Totalt alltså 56 000 kronor.