Då kommunen ägde det nedbrunna huset i Ringarum fick tekniska chefen Mikael Jonsson ta emot räddningstjänstens utredning. Där står bland annat att de boende ”har löpt en reell och oacceptabel risk att förolyckas" och att mycket pekar på att "brandskyddet i byggnaden varit under skälig nivå”.
– Det är naturligtvis inte roligt att läsa att det hade kunnat ske ännu värre saker. Det får man ju ta lärdom av och ta med sig. För det här är en väldigt dramatisk händelse för de som bodde där och det är sånt som hänger kvar. Så det är klart att man funderar på det, säger Mikael Jonsson.
Han pekar dock på att räddningstjänsten själv konstaterat att det finns många oklarheter om byggnadens skick och hur brandskyddet har varit. Bland frågetecknen finns till exempel vad som har gjorts vid tidigare renoveringar.
– Man renoverar ju inte varje gång det kommer nya brandskyddskrav, utan ofta börjar kraven gälla först när man renoverar, säger Mikael Jonsson.
– Så frågan är om det bara var under ”skälig nivå” utifrån dagens krav eller också när man renoverade 1991? Det blir mycket spekulationer och jag vill inte spekulera.
Intill den nedbrunna byggnaden ligger Ringarums skola i ett gammalt trähus. Där går ett 100-tal elever upp till årskurs 6. Skolan hade fått en ordinarie inspektion sommaren 2020, men efter branden genomförde Mikael Jonsson ett extra besök tillsammans med räddningstjänsten.
– Vi var där i våras för att se till att barn och personal kände sig trygga. Allt där bedömdes som okej – man har automatiskt brandlarm, utrymningsvägar, brandsläckare och så vidare, säger Mikael Jonsson.
Kommunen tittar också extra på ytterligare en fastighet: I Lovisebergsområdet finns gamla Lundbergska stiftelsen, två äldre villor med totalt sex lägenheter och en daglig verksamhet. Där ser man just nu över säkerheten och ska träffa en brandkonsult.
– Vi ska också gå ut med information till de boende, förhoppningsvis redan innan jul, säger Mikael Jonsson.
I räddningstjänstens utredning finns även förslag på saker som kommunen som fastighetsägare kan jobba vidare med. Där nämns bland annat att man i äldre byggnader, där man misstänker att brandcellsgränserna kan vara bristfälliga, bör sätta upp seriekopplade brandvarnare eller automatiska brandlarm. Där finns också förslag på mer information till boende och ökade kontroller av avskiljande funktioner, som dörrar.
– Det är delvis detta som vi tittar på, säger Mikael Jonsson och förklarar att de avskiljande funktionerna kan dröja till en ombyggnad, men att det då blir en "prio 1-fråga".
– När det gäller brandlarm och seriekopplade brandvarnare tittar vi redan nu på det i de här villorna.
Bortsett från ett par äldre byggnader, som står tomma, äger Valdemarsviks kommun i dag ett 20-tal fastigheter. Det är bland annat vårdboenden, skolor och förskolor, men också kommunhuset Strömsvik, Funkishuset och Sjöhuset.
– Där har vi automatiska brandlarm och det utförs månadskontroller och så vidare, säger Mikael Jonsson, som känner sig "fullt trygg" med brandskyddet i dessa byggnader.
Om en ny brand skulle bryta ut i någon av kommunens fastigheter – känner ni er säkra på att den inte skulle få ett så snabbt förlopp som vid branden i Ringarum?
– Ja, det gör vi. Det finns ingen som skulle kunna gå så snabbt.