Enligt undersökningen så är riksväg 40 sämre än riksväg 35, men det är en sanning med modifikation.
– När vi gjorde undersökningen var riksväg 35 nyasfalterad och det gjorde att den inte vara lika ojämn som tidigare. Bilisterna kunde därmed köra fortare än tidigare. 85 procent körde för fort. Vägen är dock fortfarande lika smal och krokig som tidigare, säger Bengt-Erik Nilsson på Motormännen.
– Vi anser att riksväg 35 ska prioriteras och det är många boende längs vägen som har klagat.
Även på E 22 och riksväg 40 finns det fläckar som är underkända.
– Önskan är att båda vägarna byggs om till 2+1-vägar helt och hållet. E 22 är på gång och har hög prioritet.
Två riktiga sorgebarn är länsvägarna 810, Norrlandsvägen, och 213, Björnsholm–Loftahammar, som är länets näst sämsta samt tredje sämsta väg.
– Även om Norrlandsvägen har blivit bättre så håller den fortfarande låg standard med alla kurvor och backar. Vägen till Loftahammar består av oljegrus som gör att det hoppar mycket och sommartid är det mycket trafik på vägen. Dessutom är det gott om vilt längs vägen.
Av länets elva sämsta länsvägar återfinns fem av dem i Västerviks kommun. Förutom väg 810 och 213 så är det vägarna 867, Gamleby–Nygård, 872, Björnsholm–Överum, 842, Blackstad–Gamleby.
Motormännen lämnar över sin undersökning till Trafikverket, som har gjort sin egen undersökning men inte lika grundlig som Motormännens.
– Trafikverket lyssnar, men samtidigt är det en myndighet som har sina pengar och resurser att rätta sig efter, säger Bengt-Erik Nilsson.
Undersökningen har tittat på skrovligheten i vägbanan genom att använda vibrationssensorn som finns inbyggd i smartphones. Hög vägstandard har stor betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Skrovlig vägyta leder till försvårad vinterväghållning och vatten som samlas i sprickorna fryser till is, vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare. Undersökningen har fokuserat på Europa- och riksvägar där en god kvalitet förväntas. Även en stor del av länsvägarna har granskats.
– En jämförelse mellan standarden på de statliga vägarna och antalet omkomna i trafikolyckor under perioden 2003–2013 visar på ett tydligt samband. De län med flest trafikdöda i förhållande till befolkningen finns i norra Sverige, men även i Kalmar och delar av Västra Götaland. Det är också de län som har de sämsta vägarna enligt undersökningen, säger Erik Kjellin, trafikansvarig på Motormännen, i ett pressmeddelande.