Inriktning på årets konferens, som arrangeras av länsstyrelsen med start på torsdag, är vad som händer om en storskalig utrymning måste göras.
Några punkter som ska diskuteras är "Vad händer om en hel ort måste utrymmas? Hur ska myndigheterna förebereda sig och hur ska en utrymning arrangeras på bästa sätt?".
Anledningen till denna inriktning är den stora skogsbranden som härjade i Västmanland förra året.
En av föreläsarna är Johan Ahlström, riskingenjör från Västerås stad, och som var på plats hos räddningsledningen när flera områden skulle utrymmas.
Vid branden bildades en särskild organisation med uppdrag att hantera stöd till de som drabbats och Johan kommer att berätta om sina erfarenheter från branden.
– Vi har lärt oss en hel del från branden i Västmanland. Bland annat vilken utrustning som behövs och taktiskt innehåll. Vi har bland annat köpt in ny utrustning, säger Joakim Jansson, räddningschef vid Räddningstjänsten i Västervik kommun.
Vilken utrustning har ni köpt in?
– Vi har köpt in smalare slangar som gör vi kan förflytta oss lättare i skogen. Dessutom har vi köpt in spridare som vi kan placera ut i förebyggande syfte för vattna marken, svarar Joakim.
Den 12 april blossade det upp en rejäl skogsbrand utanför Verkebäck.
– Det var fjolårsgräs som brann. Som tur var det fuktigt i marken och det gjorde att branden inte fick det fäste som den hade kunnat få om de ha varit torrt i marken. Nu tog de två dagar att släcka branden. Hade det varit mitt i sommaren så kunde det ha tagit flera veckor att släcka branden.
Att man utrymmer en hel ort vid större olyckor är ganska ovanligt. Istället inrymmer man folk, det vill säga att befolkning ska hålla sig inne samt stänga fönster, dörrar samt ventilation.
– Om man inrymmer folk så kan man klara sig ganska länge. Det som kan ske är att man flyttar människor inom orten från osäkra platser till säkra platser, säger Joakim.
– Att vi skulle behöva utrymme hela Västervik vid en olycka är det ganska höga odds på.
Västervik är ganska känsligt för en större olycka med tanke på att det bara finns en större in- eller utfart via Hermanstorp.
– Mardrömmen skulle vara att en transport med farligt gods drabbas av en olycka vid Hermanstorp. Norrlandsvägen finns att tillgå, men det viktigaste är att vi säkrar så att räddningstjänst, ambulans och polis kan ta sig fram till eventuellt andra olyckor.
Drygt fem mil söder om Västervik ligger kärnkraftverken vid Figeholm. En olycka där skulle kunna få ödesdigra konsekvenser.
– Via länsstyrelsen har vi årliga utbildningar där vi förbereder oss på flera olika scenarion. Sannolikheten att det ska bli en olycka vid svenska kärnkraftverk är ganska liten, konstaterar Joakim Jansson.
Susan Bergman, säkerhetskonsult, har under tre år för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap räkning undersökt hur Sveriges beredskap inför en storskalig utrymme ser ut kommer också föreläsa under konferensen. Susan har också hämtat erfarenheter från internationella aktörer och slutsatserna finns presenterade i "Att planera och förbereda en storskalig utrymning".
– Det är viktigt för oss att vi jobbar ihop. Det här är ingen enmanshow, utan det finns flera huvudintressenter. Vi har flera års planering när det gäller övningar. Just planerar vi övningar som ska göra vid kärnkraftverket 2017, säger Ana Norlén, beredskapsdirektör i Kalmar län.