NÀr Angela Merkel för tre Är sedan varnade för att CDU kan förlora sin stÀllning som folkparti kunde fÄ partiföretrÀdare ens i sina vÀrsta mardrömmar förestÀlla sig 2021 Ärs valresultat: 24,1 procent.
Medan förbundskanslerns sorti markerar slutet pÄ ett 16 Är lÄngt kristdemokratiskt maktinnehav i Tyskland ser partiledareftertrÀdaren Armin Laschet efter valfiaskot ut att bli kortvarig pÄ sin post. Kansler blir han nog aldrig.
Nu vÀntar en tid av tillnyktring och eftertanke. Hittills har insikten om att CDU sannolikt Àr pÄ vÀg att förlora sin stÀllning som regeringsparti inte riktigt landat, sÀger en förbundsdagskÀlla till TT.
ââArbetet med att förstĂ„ att vi Ă€r pĂ„ vĂ€g in i opposition har bara börjat. Det kommer att bli en lĂ„ng process att landa i den nya rollen.
I limbo
De kommande mÄnaderna ska en ny partiledning att vÀljas. En viktig frÄga Àr vem som ska eftertrÀda Laschet, som valdes till ny CDU-bas sÄ sent som i januari efter en utdragen ledarstrid.
Processen med att utse en eftertrÀdare kompliceras av det osÀkra lÀget i regeringsbildningen. Mycket tyder pÄ att Socialdemokraternas Olaf Scholz lyckas sy ihop en koalition med De gröna och liberala FDP, men skulle det sÄ kallade trafikljussamarbetet (röd för SPD:s partifÀrg, gul för FDP:s och grön för De grönas) haverera har Kristdemokraterna fortfarande chansen att behÄlla regeringsmakten.
ââDet Ă€r ett slags limbo, sĂ€ger Ann-Kristin Kölln, som Ă€r docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskar om politiska partier i Europa.
Existentiella vÄndor
Hon beskriver CDU:s tillstĂ„nd som en "Sinnkrise" â partiet vrider sig i existentiella vĂ„ndor kring vilken funktion man har att fylla i det tyska samhĂ€llet.
TÀnkbara kandidater till partiledarposten Àr den konservative affÀrsmannen Friedrich Merz, avgÄende hÀlsominister Jens Spahn och gruppledaren Ralph Brinkhaus. Möjligen Àven Carsten Linnemann, inflytelserik ordföranden för partiets intresseförbund för smÄ och medelstora företag. Samtliga representerar i nÄgon mÄn en högergir i förhÄllande till Merkel och Laschet. En femte möjlighet Àr den mer mitteninriktade Norbert Röttgen, som förlorade ordförandestriden i januari.
Till att börja med ska partiledningen bestÀmma sig för hur valet ska gÄ till.
ââOm det blir en medlemsomröstning Ă€r det mycket mer sannolikt att det blir en mer högerinriktad kandidat, som Merz eller Brinkhaus. BestĂ€mmer delegater pĂ„ partistĂ€mman har Röttgen en nĂ„got större chans. Han Ă€r populĂ€r bland vĂ€ljarna, men har inte samma stöd i partiet, sĂ€ger Kölln.
StÀllning som folkparti
TysklandskĂ€nnaren Lisa Dellmuth, docent i internationella relationer vid Stockholms universitet, pĂ„pekar att det inte bara handlar om ett ideologiskt vĂ€gval. Ăven sprickan mellan partidistrikt i öst och vĂ€st och kraven pĂ„ föryngring Ă€r viktiga faktorer att ta hĂ€nsyn till för en organisation som vill vĂ€rna sin stĂ€llning som brett folkparti, sĂ€ger hon. En annan farhĂ„ga Ă€r att kvinnorna ska försvinna med Merkel.
Historiskt sett har Kristdemokraterna varit starka bland kvinnor, men trenden bröts kring millennieskiftet, och i valet 2002 röstade fler mĂ€n Ă€n kvinnor pĂ„ CDU/CSU. Med Merkel kom de tillbaka â men frĂ„gan Ă€r om det rörde sig om ett undantag kopplat till Merkel som person snarare Ă€n ett trendbrott.
ââNu nĂ€r hon Ă€r borta tror jag absolut att Kristdemokraterna kommer att fĂ„ problem med att förbli attraktiva för kvinnor, sĂ€ger Dellmuth.
Datum för CDU:s extrainsatta partistÀmma, dÄ nÀsta ordförande och partistyrelse vÀljs, meddelas i början av november.