Turkiet: Ja till Finland – nej till Sverige

Fredagens besked kom efter ett möte mellan Erdogan och Finlands president Sauli Niinistö i Ankara.

– Våra diskussioner med Sverige kommer fortsätta. Vi har börjat se Sveriges goda vilja på ett tydligare sätt. Men hur den här processen utvecklas hänger ihop med vilka konkreta steg som Sverige tar, säger Erdogan.

Presidenten får frågan om vad Finland har gjort, till skillnad från Sverige, för att bli godkänt. Han säger att Finlands situation skiljer sig från Sveriges då, av Turkiet terroriststämplade organisationer och dess "förlängda armar", fortfarande "demonstrerar på Stockholms gator".

– Vi har gett Sverige en lista med omkring 120 terrorister att lämna ut till Turkiet. Det har de inte uppfyllt. Eftersom de inte har gjort det kan vi inte ha en positiv inställning till Sverige, säger Erdogan.

Erdogan säger att Turkiet har dragit en hård linje i "kampen mot terrorism".

– Om ett land inte hjälper Turkiet i den kampen kan Turkiet förstås inte säga ja till det landet, säger Erdogan.

Han tillägger att Turkiet inte har sett "några resultat" från Sverige och att det inte tagits några "positiva steg" gällande listan på personer som han vill se utlämnas.

"Inte komplett"

Sauli Niinistö kallar fredagens besked för "goda nyheter", men nämnde också Sveriges situation.

– Min känsla är att Finlands medlemskap i Nato inte är komplett utan Sverige, säger Niinistö och fortsätter:

– Jag hoppas att antalet medlemmar i Nato efter toppmötet i Vilnius utökas till 32 länder.

Nato består för närvarande av 30 medlemsländer.

Senare, i samband med en presskonferens med den finländska mediekåren, sade Niinistö att Turkiets beslut inte krävde någon betydande “kohandel”. Finland hade redan tidigare fått signaler om att man uppfyllt kriterierna för medlemskap.

Enligt Niinistö har Turkiet väntat på att Finland ska meddela sin vilja att gå vidare i processen utan Sverige.

– Den viljan har Finland inte meddelat, säger han.

Konkreta steg

Turkiet efterfrågar "konkreta steg" från Sveriges sida innan det kan bli ett ja till ett svenskt Nato-medlemskap.

– Den svenska regeringen kan ju hoppas på att Turkiet kommer att nöja sig med att riksdagen klubbar igenom den senaste terroristbrottslagen, säger Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.

Ett annat alternativ är att Turkiet vill vänta tills lagstiftningen träder i kraft den 1 juni.

– Det finns ju också en risk att Erdogan vill vänta tills han får se rättsliga åtgärder till följd av den nya lagstiftningen, alltså polisutredningar, åtal och kanske till och med fällande domar.

Det kommande turkiska valet kommer att få stora konsekvenser för svensk del, enligt Paul Levin.

– Oppositionen har ju låtit meddela att de skulle se positivt på en snabb ratificering.

Ungern ska rösta

Enligt nyhetsbyrån AFP ska Ungerns parlament rösta om att godkänna Finlands Natoansökan den 27 mars. Medieuppgifter gör gällande att Ungern kommer att vänta med att ratificera Sveriges ansökan.

Enligt Zoltan Kovacs, talesperson för regeringen, stöder det styrande partiet Fidesz Finlands medlemskap i Nato, skriver han på Twitter.

Sauli Niinistö kallar Ungerns senaste besked för överraskande.

– Såvitt jag vet finns det inga motiv för Ungern att skilja på Finland och Sverige. Vi får se om det kommer sådana, säger han till finländska medier.

Turkiet har antytt att Finlands medlemskap antagligen kommer att ratificeras före valet i Turkiet den 14 maj.

Utöver Turkiet är Ungern det enda Natoland som ännu inte godkänt de svenska och finländska ansökningarna. Även Ungerns president Viktor Orbán har befunnit sig i Turkiet, men lämnade enligt finländska tidningen Ilta-Sanomat under eftermiddagen.