Storbritannien godkÀnner utlÀmning av Assange

Storbritanniens inrikesminister Priti Patel har godkÀnt att Wikileaks-grundaren Julian Assange ska utlÀmnas till USA, dÀr han anklagas för spioneri.

Storbritanniens inrikesminister Priti Patel har godkÀnt att Wikileaks-grundaren Julian Assange ska utlÀmnas till USA. Arkivbild.

Storbritanniens inrikesminister Priti Patel har godkÀnt att Wikileaks-grundaren Julian Assange ska utlÀmnas till USA. Arkivbild.

Foto: Alastair Grant/AP/TT

Storbritannien2022-06-17 12:15

Enligt Patels kansli mÄste hon skriva under en utlÀmningsorder "om det inte finns nÄgra skÀl att förbjuda ordern", och domstolarna har inte inte hittat nÄgra sÄdana.

Wikileaks sÀger att Patels beslut Àr "en mörk dag för pressfriheten och för brittisk demokrati".

– Vi har inte kommit till vĂ€g Ă€nde. Vi kommer att kĂ€mpa mot det hĂ€r, vi ska anvĂ€nda oss av varenda möjlig vĂ€g framĂ„t, sĂ€ger hans fru Stella Assange pĂ„ en presskonferens.

Julian Assange har tvÄ veckor pÄ sig att överklaga beslutet. Hans advokat Jen Robinson sÀger att de ska kÀmpa mot beslutet i alla brittiska instanser, och om inte det hjÀlper, ta fallet till Europadomstolen (ECHR).

Om han utlÀmnas till USA riskerar Julian Assange upp till 175 Ärs fÀngelse för de publiceringar Wikileaks gjorde 2010. De hundratusentals hemliga militÀra och diplomatiska dokumenten som lÀcktes avslöjade amerikanska krigsbrott och brott mot mÀnskliga rÀttigheter.

Assange tog i juni 2012 sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London för undvika utlÀmning till Sverige, dÀr han dÄ misstÀnktes för sexualbrott.

Han stannade pÄ ambassaden till i april 2019 dÄ han slÀpades ut. Han har dÀrefter suttit frihetsberövad i vÀntan pÄ avgörandet i fallet om utlÀmning till USA.

Fakta: Julian Assange och Wikileaks

Född 1971 i Townsville, Australien.

Blev som tonÄring kÀnd som hacker under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem.

Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora lÀckor skulle kunna lÀmnas och publiceras.

2010 publicerade Wikileaks en video frÄn en amerikansk helikopterattack i Irak dÀr ett dussintal civila dödades, bland dem tvÄ journalister frÄn nyhetsbyrÄn Reuters, vilket fick enormt stor uppmÀrksamhet.

2010 slĂ€pptes ocksĂ„ cirka 75 000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och pĂ„ hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats.

2016 slÀppte Wikileaks lÀckt e-post frÄn Demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons kampanj. IntrÄnget uppges ha genomförts av hackare med band till Rysslands underrÀttelsetjÀnst.

I januari 2021 avslog en brittisk domare Washingtons begÀran om att fÄ Assange utlÀmnad till USA.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!