KĂ€nslig votering om Kapitoliumkommission

Ska den dödliga stormningen av USA:s kongressbyggnad Kapitolium i januari utredas av en oberoende, partiöverskridande kommission? Representanthuset stÄr i begrepp att rösta i frÄgan.

Kapitolium syns bakom en avspÀrrning. Fotot Àr taget en dryg vecka efter attacken mot kongressbyggnaden i januari.

Kapitolium syns bakom en avspÀrrning. Fotot Àr taget en dryg vecka efter attacken mot kongressbyggnaden i januari.

Foto: Andrew Harnik/AP/TT

Politik2021-05-19 22:09

Kommissionen vÀntas fÄ grönt ljus, eftersom Demokraterna har majoriteten i kammaren och över 20 republikaner uppgett att de tÀnker rösta med dem.

Men minoritetsledare Kevin McCarthy stödjer inte förslaget, vilket fÄr mÄnga att tveka. Voteringen har alltmer kommit att ses som ett lojalitetstest gentemot expresident Donald Trump, som fortfarande har ett starkt grepp om Republikanerna och deras vÀljare.

Rapport i Är

MÄnga av dem som gick till angrepp mot kongressen den 6 januari var anhÀngare till Trump och kort före angreppet höll han ett tal dÀr han uppmanade dem att "fajtas utav helvete". Senare stÀlldes Trump inför riksrÀtt, anklagad för anstiftan till uppror, men friades.

Lagförslaget om att bilda en kommission för att utreda hÀndelserna har lagt fram av den demokratiska ordföranden i utskottet för inrikes sÀkerhet, Bennie Thompson, samt John Katko som Àr utskottets högst rankade republikan. De har hÀmtat inspiration frÄn den kommission som bildades efter 11 septemberattackerna, och föreslagit en grupp med tio medlemmar med rÀtt att utfÀrda lagligt bindande kallelser. En rapport ska vara fÀrdig vid Ärets slut.

Oklart i senaten

Efter omröstningen i representanthuset gÄr förslaget över till senaten. DÀr Àr maktbalansen mycket jÀmn, 50-50, och det Àr oklart om Demokraterna kan samla de 60 ja-röster som krÀvs. En handfull republikaner har hittills signalerat att de Àr för men minoritetsledare Mitch McConnell motsÀtter sig kommissionen, rapporterar Politico.

Fem mÀnniskor miste livet i samband med Kapitoliumattacken. Justitiedepartementet, som ocksÄ utreder stormningen, har Ätalat över 400 personer för olika brott.

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀsta president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhÀngare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll pÄ temat "RÀdda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina ogrundade pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade den dÄvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig sÄ lÄngt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och sÄvÀl senatorer som representanthusledamöter fick sÀttas i sÀkerhet.

Fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrÀttsÄtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. RÀttegÄngen hölls i senaten i februari, efter att Trump avgÄtt, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fÀllande dom vilket inte nÄdde upp till den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för att belÀgga nÄgon med skuld i ett riksrÀttsÀrende.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!