Regnet fortsÀtter att ösa ned över Australiens sydöstra kust, i ett omrÄde frÄn Brisbane i norr till Sydney i söder, som det gjort sedan i torsdags. Under natten mot mÄndagen föll ytterligare 250 millimeter regn pÄ sina hÄll.
ââDen högsta totalen pĂ„ fyra dagar har fallit lĂ€ngst norra kusten, nĂ€ra Port Macquarie. I samhĂ€llet Combyne har det fallit 889 millimeter regn sedan i torsdags. Sydney har pĂ„ fyra dagar fĂ„tt 200â400 millimeter, sĂ€ger meteorologen Jonathan How vid Australiens vĂ€dermyndighet BOM till TT, och fortsĂ€tter:
ââVi pratar om vĂ€ldigt stora totaler, det Ă€r fyra mĂ„naders regn pĂ„ fyra dagar. Det Ă€r inte överraskande att vi ser översvĂ€mningar och stor pĂ„verkan i omrĂ„det.
Som jÀmförelse Àr den genomsnittliga Ärsnederbörden i Stockholm 619 millimeter.
ââSĂ„ vi har haft mer Ă€n hela Stockholms Ă„rsnederbörd pĂ„ tre dagar, konstaterar han.
Vallade kor i kajak
FörsÀkringsbolagens branschorganisation ICA har utfÀrdat ett sÄ kallat försÀkringskatastroflÀge, sedan över 5 000 Àrenden anmÀlts de senaste dagarna.
Flera vÀgar har stÀngs av, och tÄgtrafiken pÄ Hunter Valleys kollinje har stoppats, vilket gör att leveranser till Newcastle, vÀrldens största kolexporthamn, hindras.
PÄ paret Nicholsons bondgÄrd i Jones Island vid Taree, 30 mil norr om Sydney, har de omkring 160 korna fÄtt samlats in med hjÀlp av kajak, sedan Àgorna tÀckts av vatten.
"Det var helt klart en upplevelse att mjölka i midjehögt vatten. Ăven om mjölken dumpas, sĂ„ Ă€r det viktigaste att det blir en lĂ€ttnad för kossorna", skriver bondgĂ„rdsĂ€garna i en uppdatering pĂ„ Facebook.
Ett antal kalvar har antagligen gÄtt förlorade, liksom 500 ensilagebalar tÀnkta till vintern.
ââDet Ă€r bara förödande, det Ă€r verkligen förödande. Det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att se vad hela samhĂ€llet gĂ„r igenom just nu, sĂ€ger Rachel Nicholson till Manning River Times.
Fler kan evakueras
18 000 personer har tvingats att lÀmna sina hem, sÀger delstaten New South Wales premiÀrminister Gladys Berejiklian vid en presskonferens, och sÀger att mer regn Àr att vÀnta.
ââFler evakueringsordrar kan komma. Vi ber alla i de omrĂ„dena att vara vaksamma, snĂ€lla lyssna pĂ„ instruktionerna, var beredda.
ââEn del samhĂ€llen som nu drabbas av översvĂ€mningar drabbades av brĂ€nderna, och torka innan dess. Jag vet inte om vi i vĂ„r delstats historia har haft den hĂ€r typen av extremvĂ€der i sĂ„ snabb följd, mitt under en pandemi, sĂ€ger Berejiklian.
De som har tvingats att lÀmna sina hem uppmanas bo hos slÀkt och vÀnner, Àven om delstaten ordnar nödboenden för de som behöver.
ââMen som ni förstĂ„r sĂ„ mĂ„ste vi vara covidsĂ€kra, samtidigt som vi förser folk med det de behöver för att klara sig.
Flodsystem stiger 15 meter
Jonathan How vid BOM sÀger att förklaringen till ovÀdret finns i ett omfattande lÄgtrycksomrÄde som parkerat utanför delstatens kust, och som öser ned sin nederbörd. Normalt sett sveper den typen av ovÀder förbi, men det hÀr Àr stillastÄende dÄ ett högtrycksomrÄde mellan Nya Zeeland och Australien fungerar som en barriÀr.
Ett liknande fenomen intrÀffade i februari förra Äret. Men dÄ var markerna torra efter tvÄ Ärs torka, och kunde suga upp den mesta nederbörden. Den hÀr sommaren har varit betydligt blötare.
ââMarken Ă€r mycket fuktigare, och förmĂ„gan att absorbera regn Ă€r mycket mindre. DĂ€rför ser vi att det rinner ned i flodsystemen.
Flodsystemet Hawkesbury River norr om Sydney har som resultat översvÀmmats kraftigt.
ââDet Ă€r för nĂ€rvarande vĂ„r frĂ€msta oro, vi har sett flodnivĂ„erna stiga nĂ€stan 15 meter, sĂ€ger How.
KlimatförÀndringar kan ha bidragit
Det kommande dryga dygnet befaras ytterligare 120 millimeter regn, innan ett högtrycksomrÄde frÄn centrala Australien vÀntas dra in och till slut trycka bort det envisa lÄgtrycket.
ââAustralien Ă€r ett land av ytterligheter, och saker kan Ă€ndras frĂ„n Ă„r till Ă„r. Vi gĂ„r frĂ„n mĂ„nga Ă„r av torka och fjolĂ„rets terrĂ€ngbrĂ€nder till de hĂ€r blöta mönstren, det har hĂ€nt förut, sĂ€ger How.
TT: Kan klimatförÀndringarna ha bidragit?
ââDet Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga. Vi vet att vi i och med den globala uppvĂ€rmningen fĂ„r större och mer utdraget extremvĂ€der. Det hĂ€r Ă€r exakt vad vi har förvĂ€ntat oss med lĂ€ngre, starkare och hetare vĂ€rmeböljor. Med sĂ„ mycket vĂ€rme i atmosfĂ€ren sĂ„ kan det bli mer extrem nederbörd ocksĂ„, sĂ€ger han.