MiljökÀmpar bland favoriterna till fredspriset

Att utse en fredspristagare i en tid dÀr krig och konflikter verkar dyka upp i vÀrldens alla hörn framstÄr inte som en lÀtt uppgift. I fjol prÀglades priset tydligt av kriget i Ukraina. I Är tror experter pÄ en annan inriktning.

Greta Thunberg och hennes nÀtverk Fridays for future nÀmns i Är igen i spekulationerna om vem som ska tilldelas Ärets fredspris. Arkivbild.

Greta Thunberg och hennes nÀtverk Fridays for future nÀmns i Är igen i spekulationerna om vem som ska tilldelas Ärets fredspris. Arkivbild.

Foto: Christine Olsson/TT

Nobel2023-10-01 07:16

Den som rÄdfrÄgar spelbolagen om vem som Àr favorit inför beskedet om vem som ska tilldelas Nobels fredspris hittar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj högst upp pÄ listorna.

Men Àven om Zelenskyj Àr i ropet Àr han i nulÀget en krigsledare, och att ge honom ett fredspris vore inte helt problemfritt, anser det internationella fredsforskningsinstitutet Sipris chef Dan Smith.

– Om han fĂ„r möjlighet att leda sitt land in i fred, dĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt lĂ€mpligt för honom att fĂ„ priset. Men i nulĂ€get anser jag inte att det fungerar riktigt.

Fridays for future

Valet av fjolÄrets tre pristagare, den fÀngslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski frÄn Belarus, den ryska mÀnniskorÀttsorganisationen Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties, hade en tydlig gemensam koppling till kriget i Ukraina. I Är tror Dan Smith att kommittén behöver hitta ett bredare tema.

– DĂ€rför tror jag att det kan ha med klimatet att göra. Speciellt de som har insisterat pĂ„ att hanteringen av problemet med klimatförĂ€ndringar mĂ„ste göras pĂ„ ett sĂ€tt som tar hĂ€nsyn till behovet av rĂ€ttvisa i hur problemet hanteras. De som har relaterat detta till frĂ„gor om fred.

Sedan flera Är favorittippade Greta Thunbergs rörelse Fridays for future, kÀnd för sina klimatstrejker, kan fÄ en del av priset tror Dan Smith.

– Tillsammans med en ledare för en ursprungsbefolkning, möjligen den brasilianske miljöaktivisten Raoni Metuktire i Amazonas, sĂ€ger han.

Globalt perspektiv

Inte heller Henrik Urdal, direktör för fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo, tror att Ärets pris kommer att prÀglas av Ukrainakriget pÄ samma sÀtt som i fjol. PÄ hans lista med namn som han ser som toppkandidater för Ärets pris finns bland annat den iranska aktivisten Narges Mohammadi, den afghanska kvinnorÀttsaktivisten Mahbouba Seraj, Internationella domstolen i Haag och organisationen HRDAG, som anvÀnder vetenskapliga metoder för att analysera brott mot mÀnskliga rÀttigheter.

Henrik Urdal tror inte att Greta Thunberg och hennes rörelse Àr troliga kandidater i Är, utan att kommittén vill titta pÄ ett bredare globalt perspektiv.

Han anser ocksÄ att kommittén ska vara försiktig med att slÄ fast att klimatet kan leda till konflikter, pÄ grund av brist pÄ tillrÀckligt tydligt stöd i forskning för det.

– Jag vĂ€ljer dĂ„ i stĂ€llet att peka pĂ„ kandidater som Ă€r urfolksaktivister och som jobbar med naturkonservering och klimatfrĂ„gor. Det tar ocksĂ„ upp den ickevĂ„ldskamp hos mĂ„nga urfolksgrupper som Ă€r under press, i exempelvis Amazondeltat, sĂ€ger han.

Fakta: Fredspristagare de senaste Ă„ren

HÀr Àr de senaste tio Ärens mottagare av Nobels fredspris:

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2014: BarnrÀttsaktivisterna Malala Yousafzai frÄn Pakistan och Kailash Satyarthi frÄn Indien.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kÀrnvapen, Ican.

2018: LÀkaren Denis Mukwege frÄn Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad frÄn Irak.

2019: Etiopiens premiÀrminister Abiy Ahmed.

2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.

2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.

2022: FÀngslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski frÄn Belarus, den ryska mÀnniskorÀttsorganisationen Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties.

KĂ€lla: Det Norske Nobelinstitutt


Fakta: Nobels fredspris

Mottagarna av Nobels fredspris vÀljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.

Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, dÄ till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

Priset ska enligt testamentet gÄ till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprÀtthÄlla och frÀmja fred i vÀrlden". Pristagaren ska vara nominerad utifrÄn senast den 31 januari eller av nÄgon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammantrÀde, som i Är hölls den 4 mars. I Är har 251 enskilda personer och 92 organisationer nominerats.

VÀrldsdelsmÀssigt har Europa 49 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 20, Afrika 12 och Sydamerika 3.

Äldsta vinnare hittills Ă€r polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 Ă„r nĂ€r han prisades 1995.

Yngst hittills Àr pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-Äring 2014.

19 gĂ„nger genom Ă„ren har NobelkommittĂ©n valt att inte dela ut nĂ„got pris: 1914–1916, 1918, 1923–1924, 1928, 1932, 1939–1943, 1948, 1955–1956, 1966–1967 och 1972.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!