Myanmarier: "Revolution Àr enda alternativet"

De fredliga demonstrationerna har övergÄtt i vÀpnad kamp pÄ flera hÄll i Myanmar. Tidigare Miss Myanmar Htar Htet Htet finns bland dem som tagit till vapen och en vÀxande skara landsmÀn gör samma sak.

Demonstranter har pÄ fler hÄll i Myanmar börjat bevÀpna sig för att visa sitt motstÄnd mot militÀrjuntan. PÄ bilden syns demonstranter med hemgjorda vapen under en demonstration i Myanmars största stad Rangoon (Yangoon) i april till stöd för en civil, federal armé.

Demonstranter har pÄ fler hÄll i Myanmar börjat bevÀpna sig för att visa sitt motstÄnd mot militÀrjuntan. PÄ bilden syns demonstranter med hemgjorda vapen under en demonstration i Myanmars största stad Rangoon (Yangoon) i april till stöd för en civil, federal armé.

Foto: AP/TT

Myanmar2021-07-03 10:16

– Du kan skriva mitt riktiga namn, sĂ€ger 33-Ă„riga Lei Hnin Soe samlat nĂ€r TT:s reporter ringer upp.

– Förut anvĂ€nde jag det inte för att jag var orolig för min sĂ€kerhet, men det kĂ€nns som en liten sak nĂ€r folk riskerar liv och lem varje dag.

Hon ringer frĂ„n sitt studentrum i ett försommarsoligt Lund – pĂ„ sĂ€kert avstĂ„nd frĂ„n militĂ€rjuntan i hemlandet.

Lei kom till Sverige för snart tvÄ Är sedan för att studera till en masterexamen i folkhÀlsa, hon har inte varit hemma sedan den första februari. Det var dagen dÄ militÀren genomförde sin kupp och tog makten i landet. Aung San Suu Kyi och flera andra civila ledare har sedan dess suttit frihetsberövade.

Sedan mÄnga Är tillbaka har hon varit en skarp kritiker av militÀren.

– Jag Ă€r ganska sĂ€ker pĂ„ att de skulle gripa mig pĂ„ flygplatsen, mĂ„nga av mina vĂ€nner sitter redan i fĂ€ngelse.

Skönhetsdrottning med kalasjnikov

HÀromveckan fick Lei syn pÄ ett iögonfallande inlÀgg pÄ plattformen Twitter. InlÀgget kom frÄn ett konto tillhörande Htar Htet Htet, tidigare Miss Myanmar.

Bredvid ett citat av Che Guevara syns fyra bilder dÀr skönhetsdrottningen stÄr i hög vegetation med en kalasjnikov ledigt över axeln. Av inlÀgget framgÄr att Htar Htet Htet anslutit sig till det vÀpnade motstÄndet mot militÀrjuntan och att hon nu genomgÄr trÀning i djungeln. PÄ hennes tröja stÄr "ARMY", armé, tryckt i stora bokstÀver.

Lei lÀste inlÀgget om och om igen.

– Jag skulle göra samma sak sjĂ€lv, om jag bara kunde. Skulle jag kunna ta mig in i landet skulle jag Ă„ka raka vĂ€gen till fronten för att stridstrĂ€nas i djungeln. Jag skulle kunna ta hand om sĂ„rade tror jag.

"Revolution enda alternativet"

TT: Är det inte bĂ€ttre att göra fredligt motstĂ„nd Ă€n att ta till vapen?

– I en idealisk vĂ€rld skulle det vara det bĂ€sta, men jag hĂ„ller med Htar Htet Htet, nu gĂ€ller det att göra allt man kan. Jag skulle hellre möta militĂ€rjuntan om jag sjĂ€lv var bevĂ€pnad, sĂ„ att jag inte blev dödad innan jag hann göra motstĂ„nd.

Lei trodde tidigare att politiska reformer skulle ske i hemlandet. Hon berÀttar att förhoppningarna om en gradvis demokratisering var höga nÀr militÀrjuntan 2010 meddelade att de skulle öppna upp landet och tillÄta fria val.

– Vi sĂ„g smĂ„ förbĂ€ttringar: En folkvald regering, vi fick internet i vĂ„ra mobiler. Men sedan drogs allt det tillbaka i februari under kuppen. MilitĂ€rjuntan lade sina kort pĂ„ bordet och visade att de aldrig skulle ge ifrĂ„n sig ett uns makt.

– Nu Ă€r jag övertygad: Revolution Ă€r enda alternativet.

TT: Hur skulle du vilja att livet i Myanmar sÄg ut för dig och din familj?

– Det skulle vara ett bra liv. PĂ„ vissa sĂ€tt som i Sverige: Vi skulle kunna utbilda oss, vi skulle ha fred och demokratiska rĂ€ttigheter. Fast det skulle nog inte vara lika tyst som hĂ€r, gatorna skulle vara fulla av liv.

Fakta: Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) Ă€r centralt placerat i Asien, med Bangladesh och Indien i vĂ€ster, Kina i norr, och Laos och Thailand i öster. Med en yta pĂ„ drygt 675 000 kvadratkilometer Ă€r landet ungefĂ€r 50 procent större Ă€n Sverige. Befolkningen berĂ€knas uppgĂ„ till nĂ€rmare 54 miljoner.

Landet koloniserades pÄ 1800-talet av Storbritannien. Under andra vÀrldskriget ockuperades landet av Japan, innan det blev sjÀlvstÀndigt 1948. MilitÀren tog makten 1962 och styrde envÀldigt fram till 2010, dÄ en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi har haft en styrande roll under det senaste decenniet. Men hennes manöverutrymme har begrÀnsats av militÀren som bland annat bestÀmt att hon inte fick bli president.

Den 1 februari genomförde militÀren i landet en kupp dÀr Aung San Suu Kyi och flera andra civila ledare frihetsberövades. De sitter fortfarande inlÄsta.

Efter kuppen har strider mellan militÀren och rebellgrupper som företrÀder olika minoritetsgrupper trappats upp runt om i landet. MilitÀren har sedan dess genomfört flera flygangrepp i landets norra och östra delar.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!