Han Alsourani jobbar för den palestinska hjÀlporganisationen PCHR och lokala myndigheter i Gaza. Förra veckan lydde Basel Alsourani instruktionerna frÄn Israels armé, och satte sig i bilen de tre milen till andra Ànden av Gazaremsan. Men pÄ mÄndagen körde han tillbaka till sin hemstad igen.
ââJag tĂ€nkte att om jag inte Ă„ker hem nu kommer jag aldrig tillbaka, sĂ€ger han.
ââJag kom fram till att jag hellre dör hĂ€r Ă€n lever som flykting i Sinai, fortsĂ€tter Basel Alsourani, syftande pĂ„ det egyptiska ökenomrĂ„de som grĂ€nsar till södra Gazaremsan.
"Resten Àr tomma"
PÄ frÄgan om hur mÄnga som lytt uppmaningen att evakuera norra Gazaremsan svarar han att det varierar.
ââHĂ€r pĂ„ min gata ser jag bara ett hus bebott, resten Ă€r tomma.
ââMen pĂ„ en del hĂ„ll Ă€r fler kvar, sĂ€rskilt i flyktinglĂ€gren stannar mĂ„nga. Fast de som fĂ„tt sina hem förstörda ger sig av.
Basel Alsourani kunde Äka eftersom han hade en vÀltankad bil nÀr kriget bröt ut. De flesta hade inte det.
ââHundratals köar för brĂ€nsle framför mackarna â folk övernattar i kön i hopp om att fĂ„ nĂ„got, sĂ€ger han.
"Jag kanske har rÄd"
Och likadant ser det ut runt bagerierna.
ââJag har lite mat, nĂ€r det tar slut fĂ„r jag ge mig ut och försöka handla. Priserna stiger, jag kanske har rĂ„d, men de som Ă€r fattiga har inte rĂ„d, förklarar Basel Alsourani.
Nu behöver han Àven hushÄlla med elen. I Khan Yunis hade han tur och kunde ladda sin mobiltelefon och dator.
ââDĂ€r ligger PCHR:s kontor i en byggnad med ett företag som har solpaneler, sĂ„ dĂ€r kunde jag plugga in.
ââHĂ€r i Gaza finns ingen el i mitt hus.
"Straffar folket"
Men han Àr inte i första hand oroad för egen del.
ââDet Ă€r samma pĂ„ sjukhusen, jag har hört att inom ett dygn kommer generatorerna att fĂ„ slut pĂ„ brĂ€nsle.
ââIsrael straffar inte Hamas, de straffar det palestinska folket, sĂ€ger han uppgivet.