Löfven: Sverige vill verka för vaccinrÀttvisa

Ett framtida vaccin mot coronaviruset mĂ„ste distribueras rĂ€ttvist. Det Ă€r ett av huvudbudskapen nĂ€r statsminister Stefan Löfven (S) pĂ„ lördag intar talarstolen i FN:s generalförsamling – i digital form.

Statsminister Stefan Löfven (S) utanför FN-högkvarteret i New York för ett Är sedan. I Är sker generalförsamlingens allmÀnna debatt pÄ distans.

Statsminister Stefan Löfven (S) utanför FN-högkvarteret i New York för ett Är sedan. I Är sker generalförsamlingens allmÀnna debatt pÄ distans.

Foto: Tina MagnergÄrd Bjers /TT

Konflikter, krig & terrorism2020-09-25 19:57

"Covid-19-pandemin har illustrerat vikten av att stÀrka internationella samarbeten och FN. Detta samtidigt som polariseringen ökar", kommer det att heta frÄn Löfven nÀr det blÄgula talet spelas upp i FN-skrapan i New York enligt uppgifter till TT.

Nytt nÀtverk

Löfven planerar att berÀtta att Sverige, tillsammans med en grupp likasinnade lÀnder, driver pÄ för global tillgÄng till och rÀttvis fördelning av ett framtida vaccin mot covid-19. I nÀtverket ingÄr bland andra Kanada, Sydkorea, Sydafrika och Spanien.

Tillsammans med kollegor frÄn dessa lÀnder skrev Löfven i somras en debattartikel i tidningen The Washington Post dÀr han argumenterade för att ett coronavirusvaccin mÄste göras tillgÀngligt för alla lÀnder och fördelas efter rÀttvisa och vetenskapliga principer.

"Var du lever borde inte avgöra om du lever", skrev ledarna.

Vid sidan av vaccinfrÄgan kommer statsministern i sitt tal lyfta FN:s roll i den internationella pandemiresponsen, med WHO i centrum".

I tisdags, pÄ den allmÀnna debattens första dag, gick USA:s president Donald Trump i motsatt riktning. Han slog sig sjÀlv för bröstet för USA:s virusrespons, anklagade Peking för att ha spridit vad han kallar "Kinaviruset" och manade FN att stÀlla Kina till svars.

MÄste "kliva fram"

Det Àr tydligt att pandemin eldat pÄ de globala motsÀttningarna, nÄgot som gör det Àn viktigare att Sverige i generalförsamlingen visar att man stÄr upp för multilateralismen, understryker Carl Skau, som Àr chef för UD:s enhet för FN-politik, konflikt och humanitÀra frÄgor.

– I en tid av covidnationalism och alltmer dysfunktionella relationer mellan stormakterna Ă€r det viktigare Ă€n nĂ„gonsin att smĂ„- och medelstora lĂ€nder kliver fram och tar ansvar, sĂ€ger Skau till TT.

Det blĂ„gula talet berör ocksĂ„ Jemen, klimatfrĂ„gan och uppföljningen av FN 75, den generalförsamlingsresolution som antogs i veckan i samband med FN:s 75-Ă„rsjubileum, som Sverige och Qatar förhandlat fram. Den Ă€r tĂ€nkt att bana vĂ€g för FN-reformer samt hĂ„llbar utveckling och konfliktlösning.

Fakta: Förenta Nationerna och allmÀnna debatten

Förenta Nationerna bildades under andra vÀrldskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemslÀnder sommaren 1945 och trÀdde i kraft den 24 oktober samma Är. I dag har FN 193 medlemslÀnder.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del pÄ FN-stadgan. FN:s andre generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte sÄ hÀr: "FN har inte skapats för att föra mÀnskligheten till himlen utan för att rÀdda den frÄn helvetet."

Viktiga kammare dÀr beslut fattas Àr generalförsamlingen, sÀkerhetsrÄdet och FN:s ekonomiska och sociala rÄd (Ecosoc).

Generalförsamlingen samlas varje Ă„r i september. DĂ„ hĂ„lls ocksĂ„ den allmĂ€nna debatten dĂ„ ledare frĂ„n de 193 medlemsstater talar i FN-högkvarteret i New York, hĂ„ller enskilda möten och för fram initiativ. Årets allmĂ€nna debatt hĂ„lls dock pĂ„ distans pĂ„ grund av coronaviruspandemin.

KĂ€lla: FN

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!