Tystnaden sÀnkte sig över norditalienska Brescia nÀr regeringen den 4 mars beordrade en total stÀngning av staden.
ââMan hörde bara helikoptrarna som cirkulerade och alla ambulanser som hĂ€mtade de sjuka. Det var surrealistiskt, sĂ€ger borgmĂ€staren Emilio Del Bono, som nu Ă„terigen Ă€r pĂ„ plats i det pampiga kommunhuset.
I mars hade provinsen flest patienter drabbade av covid-19 i hela vĂ€rlden. Tre sjukhus blev snabbt överfulla. Det var en traumatisk tid â den första mĂ„naden dog ungefĂ€r var femte patient med covid och hĂ€lften av alla som hamnade i intensivvĂ„rd, uppger borgmĂ€staren.
ââVi var enormt rĂ€dda och desorienterade. Ingen förstod vad det hĂ€r viruset var och experterna sade emot varandra, sĂ€ger han.
HÄller distansen
Hösten i Lombardiets andra största stad har börjat betydligt mer hoppfullt. MÀnniskor strosar runt i staden, och nÀr Emilio Del Bono promenerar till en polisceremoni i stadens kyrka vill mÄnga stanna och byta ett par ord.
ââJag som alltid har sagt till folk att gĂ„ ut pĂ„ torgen och trĂ€ffas, att ta del av livet i staden â nu lever vi inte sĂ„. Vi kramas inte lĂ€ngre och det innebĂ€r verkligen att göra vĂ„ld pĂ„ sig sjĂ€lv, för den fysiska kontakten Ă€r en stor del av vilka vi Ă€r. Men den kommer att komma tillbaka, sĂ€ger Emilio Del Bono.
Men Àn sÄ lÀnge fÄr alla hÄlla avstÄnd och de flesta bÀr ansiktsmasker Àven ute. Minnet av de chockartade vÄrmÄnaderna dÄ vÀrldens ögon vÀndes mot Norditalien Àr fortfarande starkt. Under tre mÄnader var det officiella dödstalet i provinsen Brescia ungefÀr 2 500 avlidna med covid-19.
I verkligheten dog dubbelt sĂ„ mĂ„nga, enligt Emilio Del Bono. Han menar att den sĂ„ kallade âlockdownâ som infördes, dĂ„ staden slog igen gator, affĂ€rer, restauranger och torg fram till den 4 maj, var enda sĂ€ttet att fĂ„ bukt med smittan.
ââMedborgarna respekterade verkligen reglerna. Tack vare det fick vi ner smittotalen, sĂ€ger han.
Svaga punkten
Den traumatiska första tiden har gett Brescia en rad lÀrdomar. En ny nedstÀngning Àr inte aktuell. I stÀllet satsar man pÄ att testa brett, att smittspÄra och att hÄlla fysiskt avstÄnd.
Ăr det nĂ„got Emilio Del Bono vill delge vĂ€rlden sĂ„ Ă€r det att vara uppmĂ€rksamma.
ââUppmĂ€rksamhet och förebyggande arbete, det Ă€r vad vi har lĂ€rt oss. Det Ă€r nödvĂ€ndigt, för smittan Ă€r vĂ€ldigt snabb. PĂ„ bara nĂ„gra veckor hamnade vi i en mardröm. I början av mars hade vi bara ett par fall och i slutet av mĂ„naden var tusentals smittade.
Viruset visade ocksÄ pÄ behovet av ett nytt hÀlsosystem för sjukvÄrden i Italien, menar Del Bono.
ââLombardiet har lĂ€nge ansetts vara en av de frĂ€msta regionerna för sjukvĂ„rd i Italien. Och sĂ„ visade det sig att vi var den svaga punkten.
Trots flera tekniskt avancerade sjukhus i regionen saknar man den mest basala vÄrden, enligt Emilio Del Bono. Utanför stÀderna Äker ambulerande lÀkare ut till sina patienter, med ansvar för ungefÀr 1 500 patienter var.
Just de huslĂ€karna blev ocksĂ„ sĂ„rbara för smittan â 10 procent av doktorerna i Lombardiet gick bort i viruset, enligt borgmĂ€staren.
ââDet finns en stark politisk debatt om sjukvĂ„rden i Italien nu.
Kollektivet viktigast
Minnet av alla dem som dog lever kvar i staden. PĂ„ flera sammankomster har Emilio Del Bono sett mĂ€nniskor brista ut i tĂ„rar â det finns fortfarande en hel del sorg att bearbeta.
ââDet hĂ€r var en stor kollektiv kamp. Ingen kunde begrava sina döda och folk dog utan nĂ„gon dĂ€r som mindes dem, sĂ€ger han sorgset.
Han vill gÀrna prata om det stora frivilliga arbete som till exempel gjorde att Àldre kunde fÄ matleveranser till sina hem. Dessutom understryker han att staden har en hög andel invandrare, ungefÀr 37 000 av 200 000 invÄnare kommer frÄn ett hundratal andra lÀnder och har lockats dit av industrierna i regionen.
ââDet hĂ€r visade oss att integration Ă€r möjlig. NĂ€r en kommun eller stad Ă€r i fara gĂ„r alla medborgare dĂ€r samman, sĂ€ger Emilio Del Bono och fortsĂ€tter:
ââVi har förstĂ„tt en viktig sak: vi kan rĂ€dda oss sjĂ€lva om vi hĂ„ller ihop, som en gemenskap dĂ€r medborgare, institutioner och frivilliga samverkar, och inte Ă€r uppdelade i individuella fragment.