Fruktad "mördargeting" ska fÄngas med juice

FÀllor gillras med risvin och apelsinjuice nÀr kriget mot den fruktade insekt som har fÄtt öknamnet mördargeting trappas upp. Förhoppningen Àr att stoppa den asiatiska jÀttebÄlgetingarten frÄn att fÄ fÀste i Nordamerika.

En död bÄlgeting av arten Vespa mandarinia har fotats i Washington i USA. Nu skruvar myndigheter i USA och Kanada upp kampen mot den fruktade insekten. Arkivbild.

En död bÄlgeting av arten Vespa mandarinia har fotats i Washington i USA. Nu skruvar myndigheter i USA och Kanada upp kampen mot den fruktade insekten. Arkivbild.

Foto: Quinlyn Baine/AP/TT

Djur2021-04-12 06:30

Det kan lÄta som nÄgot som har hÀmtats direkt frÄn den vÀrsta av mardrömmar. En fem centimeter lÄng insekt, som kan spotta gift och vars sting kan vara smÀrtsamt och till och med dödligt.

Men trots att medier var snabba med att döpa om den asiatiska bÄlgetingarten Vespa mandarinia till "mördargetingen" Àr det frÀmst honungsbin och inte mÀnniskor som lever farligt. Biodlare i USA vittnade förra Äret om dramatiska scener nÀr de hittade högar av döda bin som fÄtt sina huvuden avslitna och vars kupor trasats sönder.

Vespa mandarinia hör hemma i Östasien och Ă€r en invasiv art som har lyckats ta sig till USA och Kanada. DĂ€r upptĂ€cktes den 2019 – till myndigheternas stora förtret.

– De oroar sig för att arten ska konkurrera med den inhemska faunan men det kan ocksĂ„ finnas en rĂ€dsla för att den ska Ă€ta upp andra insekter, sĂ€ger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog pĂ„ Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, till TT.

– Sedan Ă€r det ju en stor geting, ingen man skulle vilja bli stucken av. En del mĂ€nniskor Ă€r allergiska och för dem kan det vara farligt.

Ganska fÄ fall

Den hÀr tiden pÄ Äret börjar drottningen vakna ur sin dvala för att bygga bo och bilda kolonier. DÀrför uppmanas boende i de drabbade omrÄdena att hÄlla ögonen öppna och slÄ larm sÄ snart de tror sig ha fÄtt syn pÄ en av de ovÀlkomna insekterna.

– Det hĂ€r Ă€r ingen art som vi vill tolerera i USA. Den hör inte hemma hĂ€r, sade Sven-Erik Spichiger frĂ„n den amerikanska delstaten Washingtons jordbruksdepartement nyligen pĂ„ en webbsĂ€nd presskonferens.

– De börjar dyka upp tidigt pĂ„ Ă„ret. Och varenda drottning som upptĂ€cks av allmĂ€nheten och som tas bort innebĂ€r ett potentiellt bo fĂ€rre.

Förra Äret bekrÀftades 31 observationer av arten i Washington. DÄ rÀknar delstatsmyndigheterna inte in de omkring 500 getingar som siktades i samband med att det första boet som upptÀcktes i USA sögs upp av en maskin i oktober.

I British Columbia i Kanada sÄgs den asiatiska jÀttebÄlgetingsorten till sex gÄnger under förra Äret och alla bekrÀftade observationer kom frÄn allmÀnheten.

"SkrÀmmande"

Arten utgör ett hot mot mÀnniskors liv och hÀlsa, mot vÀrdefulla bisamhÀllen och mot andra insekter, enligt Paul van Westendorp frÄn British Columbias jordbruksdepartement.

– Det hĂ€r Ă€r skrĂ€mmande insekter, sade han pĂ„ presskonferensen.

LÀndernas lokala myndigheter samarbetar för att spÄra, fÄnga och utrota den invasiva arten. I Är Àr ett av deras frÀmsta vapen de tusentals fÀllor med apelsinjuice och risvin som ska gillras för att fÄnga in drottningar som Àr pÄ vÀg att bygga bo. AllmÀnheten uppmuntras ocksÄ att bygga egna fÀllor.

Dessutom hÄller experterna pÄ att samla in mer information om artens exakta ursprung för att försöka lista ut hur den tog sig över Stilla havet. Forskarnas nuvarande teori Àr att insekten kom till Nordamerika pÄ ett fraktfartyg.

"AnmÀrkningsvÀrt"

Vespa mandarinia har Ànnu inte siktats i Europa och risken för att den ska dyka upp i Sverige Àr inte sÀrskilt stor, enligt Didrik Vanhoenacker.

– Det Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt att den har lyckats sprida sig till Nordamerika. Det krĂ€vs en övervintrande parad drottning som ska etablera en koloni för det, sĂ€ger han.

– Den art som det finns invasiva problem med i Europa Ă€r den mindre sammetsgetingen. Den skulle kunna dyka upp i Sverige, men har inte gjort det Ă€n.

Fakta: Vad Àr en invasiv art?

FrÀmmande arter Àr arter som direkt eller indirekt har fÄtt hjÀlp av mÀnniskan för att ta sig till en ny plats. Vissa arter tas Àven till en ny plats med avsikt och kan utgöra stor nytta.

De flesta frÀmmande arter Àr inte invasiva.

Men frÀmmande arter kan ocksÄ stÀlla till stora problem nÀr de trivs lite för bra i sin nya miljö. De kan expandera kraftigt och i samband med det pÄverka inhemsk biologisk mÄngfald eller orsaka stora socioekonomiska skador. DÄ kallas de invasiva.

De kan till exempel skada ekosystemet som de har introducerats till, ha negativa effekter pÄ jord- och skogsbruk, Ästadkomma ekonomisk skada eller pÄverka hÀlsan negativt hos djur och mÀnniskor.

KĂ€lla: Artdatabanken

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!