Hbtq-personer i politisk korseld i Polen

Inför presidentvalet i Polen spelar president Andrzej Duda ett kontroversiellt kort. Genom att attackera hbtq-personer försöker han och nationalkonservativa Lag och rÀttvisa sÀkra stöd i ett land som ofta beskrivs som Europas mest homofobiska.

Hbtq-aktivister samlas för prideparad i Plock i Polen i augusti i fjol.

Hbtq-aktivister samlas för prideparad i Plock i Polen i augusti i fjol.

Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Brott & Straff2020-06-23 16:10

I ett eldigt tal i Brzeg jÀmförde Andrzej Duda homo-, bi-, trans- och queerpersoners rÀttigheter med Sovjetunionens kommunistiska ideologi.

– Min förĂ€ldrageneration kĂ€mpade inte i 40 Ă„r för att kasta ut den kommunistiska ideologin ur skolorna, sĂ„ att den inte skulle prackas pĂ„ barn... för att vi skulle ta in en annan ideologi, en som Ă€r Ă€nnu mer farlig för folk, sade han enligt tidningen Politico.

Dudas kampanjchef, parlamentsledamoten Joachim Brudzinski, twittrade parallellt att "Polen Àr vackrast utan hbtq".

SÀkrar stöd

SkÀlet till utspelen Àr sannolikt att Duda och Lag och rÀttvisa (PiS) vill sÀkra stöd frÄn sina konservativa kÀrnvÀljare, sÀger Polenexperten och författaren Peter Johnsson. Detta i en tid dÄ stort fokus har legat pÄ den sviktande ekonomin, coronapandemin och regeringens misslyckade försök att köpa in respiratorer och munskydd.

– De (Duda och PiS) varnar för sexualisering av ungdomarna i skolan. De gör uttalanden som Ă€r otĂ€nkbara i varje vĂ€sterlĂ€ndskt samhĂ€lle, sĂ€ger han till TT.

Attackerna mot hbtq-personer fÄr enbart gehör hos de omkring 30 procent av befolkningen som utgör PiS trogna vÀljarkÄr, enligt Johnsson. Majoriteten av vÀljarna Àr mindre konservativa Àn vad mÄnga i omvÀrlden förestÀller sig.

"Skymfar oss"

I Polens hbtq-kretsar river uttalandena ÀndÄ upp ilska och sorg. De senaste Ären har man utstÄtt attacker mot prideparader och blivit kallade "regnbÄgspest" av en katolsk biskop. Och vissa högerorienterade borgmÀstare har förklarat sina stÀder "hbtq-fria zoner".

– Jag kunde inte tro att det var sant att mannen som sitter pĂ„ landets högsta post lĂ€gger fram en plan för nĂ€sta mandatperiod baserad pĂ„ hat. Det tillintetgör oss, skymfar oss, sĂ€ger Dawid Mycek, som med sin make driver sociala mediekanaler om samkönade Ă€ktenskap, till Politico.

Men sĂ„ Ă€r Duda ocksĂ„ trogen nationalkonservativa PiS som de senaste Ă„ren dramatiskt har svĂ€ngt Polen mot den politiska högern. PiS fick egen regeringsmajoritet 2015 och införde dĂ„ lagĂ€ndringar som kritiker anser hotar demokratin och begrĂ€nsar yttrandefriheten – och har Ă€ven försökt att ta kontroll över författningsdomstolen.

Minskat stöd

Partiets vÀlfÀrdspolitik har dock gÄtt hem.

– Sociala reformer som sĂ€nkt pensionsĂ„lder och höjt barnbidrag har starkt stöd. Men med det sagt har Dudas popularitet minskat under valrörelsen och ligger nu pĂ„ omkring 40 procent, sĂ€ger Johnsson.

TT: Vad beror det pÄ?

– Han har egentligen inget nytt att komma med, utan Ă€gnar sig mest Ă„t aggressiva utfall. Och valrörelsen pĂ„gĂ„r under en pandemi som inte visar nĂ„gra tecken pĂ„ att avta.

Ytterligare ett skÀl Àr att Dudas frÀmste motstÄndare, Warszawas liberala borgmÀstare Rafal Trzaskowski som representerar oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), gÄr framÄt.

– Han för en vĂ€ldigt dynamisk kampanj och lyckas övertyga allt fler, sĂ€ger Johnsson som spĂ„r att det efter söndagens val blir en andra valomgĂ„ng mellan de tvĂ„.

"KÀnner oss förrÄdda"

Men Àven Trzaskowski, som stödjer registrerat partnerskap för samkönade par (nÄgot som inte Àr tillÄtet i Polen), Àr nu mÀrkbart tyst nÀr det gÀller hbtq-rÀttigheter.

– Han var en "regnbĂ„gskandidat" i borgmĂ€starvalet. I presidentvalet har han övergett oss för att locka PO:s mer konservativa vĂ€ljarbas. MĂ„nga av oss kĂ€nner oss förrĂ„dda, sĂ€ger Ewa Bujacz, bisexuell aktivist och barnpsykolog, till Politico.

Fakta: Polen

Polen Àr en republik med omkring 38 miljoner invÄnare. Huvudstaden heter Warszawa och har knappt 2 miljoner invÄnare.

Landet, som ligger mellan Tyskland och Ryssland, har delats vid flera tillfÀllen och under andra vÀrldskriget dog sex miljoner polacker, varav hÀlften av judisk börd. PÄ 1940-talet blev Polen kommunistiskt, en period som höll i sig fram till 1989.

I dag Àr Polen medlem av bÄde EU och försvarsalliansen Nato. Den ekonomiska utvecklingen har varit god de senaste decennierna och polackernas levnadsstandard ligger pÄ cirka 65 procent av EU-genomsnittet

TvÄ politiska partier har dominerat efter millennieskiftet, de Àr nationalkonservativa Lag och rÀttvisa (PiS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO)

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!