Urbaniserin g en är en väldigt stark trend i hela världen. Är det realistiskt att tro att vi kan stoppa den?
– Stoppa den tar tid, men vi måste bromsa upp den rejält. I Västerviks kommun har vi fattat beslut som tvärtom snabbat på urbaniseringen, och som kostar oss pengar.
Vad menar du då?
– Nedläggningen av Almviks skola är ett exempel. Där sade man planekonomiskt att eleverna får plats på skolan i Gamleby. Det man inte tänkte på var att de flesta föräldrar i Almvik jobbar i Västervik, och att de skulle få börja dagen med att köra en och en halv mil i fel riktning för skjutsa barnen till skolbarnomsorgen.
Effekten enligt Hugosson blev att föräldrarna istället utnyttjade det fria skolvalet och valde skolor i Västervik. Något år senare slog tjänstemännen larm om att det uppstått brist på skolplatser i Västervik, trots att antalet barn som bor i Västervik egentligen inte förändrats.
– Kommunen räknade med att spara 600 000 kronor på att lägga ner skolan i Almvik. Nu bygger vi en ny skola i Västervik. Hyreskostnaden ligger på 2-3 miljoner kronor. Alla förlorar. Visst är det trevligt för dem som får gå i en nybyggd skola, men priset blir att skolan måste spara på verksamheten när hyreskostnaderna stiger, säger Hugosson.
Finns det inte ett problem att människor ställer allt högre krav på utbud på bostadsorten? Och då krävs det en blomstrande stad för att Västerviks kommun ska kunna hävda sig i konkurrensen med universitetsorter och storstäder?
– Jo, men det förstår man på landsbygden. Jag har aldrig hört någon som krävt en simhall i Ukna , teater i Hjorted eller ishall i Blankaholm. Däremot ställer man krav på att det ska finnas grundläggande service, som barnomsorg, livsmedelsbutik och en bra vägstandard. Kollektivtrafiken är också viktig.
– Jag tycker också att det är en fråga om att utnyttja den infrastruktur som finns. På landsbygden finns vägar, skolor och annan infrastruktur. Flyttar befolkningen så kan vi inte utnyttja det vi byggt, samtidigt som vi tvingas bygga nytt i städerna.
Ni hade länge samma syn som S och M - att skatten inte skulle höjas. Inför 2015 förespråkar ni en skattehöjning på 37 öre. Varför?
– Jag trodde faktiskt aldrig att jag en dag skulle höra mig själv säga att vi måste höja skatten, men alternativen är sämre. Risken är att tar vi oss ur krisen enbart genom att spara på verksamheten så uppstår skador som bli r dyra att reparera. Visar det sig om några år att måluppfyllelsen i skolan sjunker, att barn i förskolan inte klarar sin utveckling då kan det krävas ännu högre skattehöjningar för att rätta till de skador som uppstått.
– Vi hör redan i dag skolpersonal som vittnar om att barn inte får det stöd som de behöver. Vi har också tappat personal. Delvis på grund av uppsägningar, men också personal som lämnat frivilligt. Ofta är det duktiga medarbetare som vi förlorar.
Ert svagaste dist r ikt i kommunen är Södermalm i Västerviks stad. Om du gick runt och knackade dörr där – vilka argument skulle du använda för att få dem att rösta på C i kommunvalet?
– Om det är barnfamiljer så skulle jag ta upp förskolan och skolan. Jag skulle också ta upp vikten av närproducerad mat och miljöfrågor. Vi säger inte nej till engelska och tyska livsmedel, men det måste ställas krav på att maten producerats under likvärdiga villkor. I dag köper kommun och landsting in mat som producerats med en djurhållning, som om det kom från en svensk bonde, så skulle han ha ställts inför räfst och rättarting. Det är skandal!
Centerpartiet framstår i den dagliga politiken som ett ganska snällt oppositionsparti. När nybildade Tju s tpartiet presenterade sig så kallade man er till och med för en del av den regera n de majoriteten. Men i dag låter du väldigt kritisk till den förda kritiken. Är ni för tysta och beskedliga annars?
– Man ska inte behöva gapa och skrika för att göra sin röst hörd. Jag vet att det finns andra politiker som använder ett starkare språk, men jag ställer mig inte och skåpar ut ett parti. Vi måste i framtiden kunna komma överens, och kanske till och med ingå samarbeten med andra partier. I grund och botten har vi samma värdegrund som Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och många andra partier. Vi vill alla att det ska bli ett bra samhälle.
Problemet anser Hugosson är snarare att partiet har blivit för litet. Med fler mandat i ryggen behöver man inte höja rösten, då lyssnar de a n dra partierna ändå. Han tar skoldebatten som exempel.
– Vi fick höra, även från människor som inte röstat på oss, "varför höll ni i C inte emot mer"? Vi gjorde vad vi kunde, men med de mandat vi har hjälper inte det.
Att landsbygden och de mindre tätorterna avfolkas beror på till stor del på jobb försvunnit när jordbruket och industrierna rationaliserat. Det är egentligen naturligt att jobb försvinner när gamla, mogna branscher effektiviserar, men då måste det skapas nya jobb i nya branscher. Var ser du de nya jobben på landsbygden?
– I närproducerad mat och grön energi. Många nya energislag bygger på att det är närproducerat. Sedan vet vi att många faktiskt vill bo och verka utanför tätorterna. Då krävs det till exem p el bredband för att underlätta etableringar.
– Att det blivit färre men större lantbruk, och att jobben blivit färre där, är en utveckling som påskyndats av bidragssystemet som gynnat stora enheter. Jag tror att många lantbrukare måste hitta alternativa verksamheter, som besöksnäring.
– I Västervik tar vi nästan landsbygden och skärgården för given. Om den skulle dö ut - vad skulle det då bli av besöksnäringen?