En byggställning tas ur tjänst. En grävd grop får vila. En stillhet breder ut sig. Samtidigt hänger hammarens ton kvar över Rosavilla i Västervik.
– Vi har inte hört ett ljud om vad som händer här. Vi bygger vidare så länge, säger snickaren Håkan Duneheim.
Han har inte läst i Västerviks-Tidningen om att Mark- och miljödomstolen stoppat utbyggnaden av Rosavilla. Domstolen menar precis som länsstyrelsen att överytan är för stor jämfört med vad som står i detaljplanen.
Det hindrar inte Dunheim och hans kollegor från att jobba vidare med utbyggnaden och det nya trygghetsboendet.
– Det blir ju svårt att riva allt också nu, säger han och hamrar vidare.
Taket ska fuktsäkras så det inte rinner ner vatten till Håkan Ördell och de andra boende på Rosavilla.
– Det skulle vara en fruktansvärd kapitalförstöring om de skulle få riva allt igen, konstaterar Ördell.
Det är det ingen som hoppas på. Ördell och hans lunchkamrat Håkan Karlsson vill i stället att man sätter fart på byggandet så det blir klart.
– Hur skulle du själv känna dig om du bodde i en byggarbetsplats? Det är stängsel runt i kring och ingen grönska att titta på, menar Ördell.
Samtidigt påverkas han och hans vänner inte så mycket av byggandet. Och de flesta tror att det kommer bli fint om allt blir klart.
Och de som arbetar i verksamheten har sett en förändring.
– Vi påverkas inte så mycket. Bygget har mest gjort att vi blivit mer aktiverade. Vi får gå lite längre, vi får sitta i andra utrymmen och vi får leta oss fram ibland. Så mycket värre än så är det inte, säger områdesassistenten Annica Kroon.
Läs mer i torsdagstidningen om Bostadsbolagets vd:s svar på brukarnas stora fråga.