I augusti ägde en stor modersmålskonferens rum i Kalmar för att diskutera länets modersmålsundervisning. Som en förlängning av den träffen samlades omkring 90 lärare och rektorer från hela länet på Stadshotellet i Västervik för fortbildning under tisdagen.
Västerviks barn & utbildningschef, Kalle Söderberg, hälsade deltagarna välkomna till Västervik och i sitt anförande citerade han en anonym modersmålslärare som bland annat anser att "samhället har nytta av flerspråkiga människor och speciellt om människorna med invandrarbakgrund känner sig accepterade i samhället".
– Läraren jag citerade pekar på det breda och vida perspektivet med betydelsen av modersmål. Det är viktigt att samhället visar att det ställer upp och samtidigt upplyser om att samhället har ett behov av flerspråkiga människor, säger Kalle Söderberg.
Inledningsvis höll Cristina Nyrell och Lena Nagle från Skolverket ett föredrag om hur myndigheten arbetar med kartläggning av asylsökande och nyanlända utifrån Skolverkets material. Ett arbete som i dagsläget sköts av två personer i Västerviks kommun.
– Jag och modersmålsläraren Mustafa Saoud åker runt i kommunen och kartlägger de barn som kommer hit. Beroende på var de bor så blir de oftast placerade i en skola som ligger i närheten av boendet. Exempelvis om man bor i Totebo så blir man placerad i skolan i Hjorted, säger Sven Torstensson, rektor och samordnare för modersmålsundervisningen och för asylsökande och nyanlända elever och förskolebarn i Västerviks kommun.
Hur avgör ni i vilken klass ett barn ska gå i?
– Man gör en kartläggning där man tar reda på hur stora barnets skolkunskaper är. Då krävs det modersmålslärare, säger Sven Torstensson.
Grundbemanningen för modersmålslärare är i dagsläget god när det gäller själva undervisningen med undantag för språken kurmanji, också kallat nordkurdiska, och tigrinja som talas i Eritrea och norra Etiopien. Bristen på lärare i modersmål vid kartläggningen är däremot stor.
– Vi har inte så det räcker till det också. Vi behöver rekrytera fler, säger Sven Torstensson.
Enligt Sven Torstensson är det Migrationsverket som står för kostnaden av kartläggningen av skolkunskaperna.
– Vi pratar inte i pengar när vi diskuterar den här frågan, det vi måste gör nu är att hitta rutiner för hur vi ska kartlägga de barn som kommer till Västerviks kommun. Det är svårplanerat för att vi inte vet exakt vad som händer nästa dag.
För gruppen utbildade lärare som i ämnet svenska som andraspråk råder det akut brist i Västerviks kommun. Trots att kommunen annonserat ut sex lediga tjänster har man inte kunnat tillsätta en enda plats. Sven Torstensson tror att det är en kombination av låga lärarlöner och att det helt enkelt inte finns tillräckligt med utbildade lärare i ämnet.
– Jag tror att vi får ta in folk som inte är lärare utan bara är intresserade av arbetet. Att utbilda en sådan lärare tar lång tid så det går inte att lösa på en gång.
Aleem Aboode är lärare i arabiska i Västervik och deltog under tidagens fortbildningsdag. Han tycker att det är viktigt att modersmålslärarna får byta erfarenheter och metoder så att undervisningen blir bättre.
– Modersmålsundervisningen är viktig för att vi ska kunna hjälpa elever i andra ämnen än språk. Om någon har problem med matten så kan vi växla mellan språken.