– Det som är unikt är att vi bygger tillsammans med en kommun och involverar hela samhället från start, säger Willis Åberg, avdelningschef för Migrationsverkets enhet för boendeanskaffning.
Vanligtvis använder Migrationsverket befintliga fastigheter som asylbostäder. Dessa upphandlas i en process som är behäftigad med sekretess. Enligt Migrationsverket anländer 2000 flyktingar till Sverige varje vecka, och de nödställda måste få någonstans att bo. Därför kan det gå mycket snabbt från upphandling till att ett asylboende startas. Med andra ord kan det vara svårt att engagera de berörda orterna redan från början.
– Men i Ankarsrum är det annorlunda. Här kan vi informera samhället tidigt och involvera såväl kommun som föreningsliv. Det blir ett helhetsengagemang, säger Willis Åberg.
På fredagen greppade han spaden tillsammans med kommunalrådet Tomas Kronståhl (S) och Bostadsbolagets ordförande Ingegerd Karlsson (S).
– Det känns som en väldigt ljus dag i dag. Det här kommer att bli bra med Ankarsrumsbornas hjälp, sa Ingegerd Karlsson.
Västerviks kommun har genomfört stormöten i Ankarsrum för att informera om byggnationen. Några kritiska röster har höjts.
– De har inte varit många, men högljudda. Men vi som är politiker måste också vara lite självkritiska. Vi har inte informerat tillräckligt och måste ta ett större ansvar.
– Vi har sagt att vi ska ta emot människor som lider, människor på flykt, och det ska vi göra på bästa sätt, säger Tomas Kronsthål efter spadtaget.
Fyra modulhus kommer att byggas och beräknas vara på plats om tio veckor. Boendet kommer att ha 48 platser och byggs av Bostadsbolaget, som därefter hyr ut dem till Migrationsverket. Hyran är 1,6 miljoner kronor per år och hyresavtalet löper på 6 år med option till förlängning.
Om Migrationsverket inte vill förlänga hyrestiden efter de 6 åren, kan modulhusen anpassas till särskilt boende, alternativt trygghetsboende.
– På sikt möjliggör asylboendet expansion och fler bostäder i kommunen, säger Tomas Kronsthål.
Moderaterna gav inte sitt bifall när beslutet om asylboendet fattades.
– Vi var inte emot asylboendet, men vi ville att samråd skulle ske före beslutet. Det är rimligt att fråga invånarna hur känner nför ett asylboende. Det är inte roligt att känna sig överkörd, säger Jon Sjölander (M)
Han frågar sig också vilka resurser föreningslivet har till att bidra till integrationen.
– De är ansträngda redan som det är, säger Sjölander och efterlyser ett bredare tag kring integration:
– Först när de asylsökande fått jobb och vill stanna kvar i kommunen har vi en lyckad Västerviksmodell.