Enligt en undersökning från LO har andelen unga som varken studerar eller arbetar ökat med 1,2 procentenheter sedan 2006. I Västervik hänvisas dessa ungdomar till Knutpunkten.
Kommunens enhet för arbete och kompetens är uppdelad i fyra områden: arbetsmarknad, försörjning, integration och campus. Knutpunkten, som har sin verksamhet vid Mullskopan, ingår i området arbetsmarknad. Syftet med verksamheten är att personer med försörjningsstöd ska hitta förutsättningar att försörja sig genom arbete eller studier. Individens behov styr arbetet.
– Allt bygger på att förbereda deltagarna genom att ge dem rätt förutsättningar för arbetsmarknaden, säger Per Lundberg, verksamhetschef för Knutpunkten.
Från början vände sig Knutpunkten enbart till personer i åldern mellan 16 och 29 år, nu finns inte längre någon åldersgräns.
– Förutom att man ska vara i arbetsför ålder, säger Anja Coe, projektledare och handledare på Knutpunkten.
Hon jobbar bland annat med projektet Spåret. Det är ett samarbete mellan kommunen, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
– Syftet är att hitta samverkansformer för att minska risken att folk hamnar mellan stolarna.
Det uppsatta målet är att 30 procent ska ha ökat sin försörjning genom arbete, studier eller rätt ersättning. Spåret startade under hösten och fortsätter under 2015 och 2016. Sedan ska man utvärdera vilka samhällsekonomiska vinster man kan uppnå genom samverkan mellan myndigheter.
Just nu arbetar Knutpunkten med ett till projekt: ungdomsanställningar. Målgruppen är personer i åldern mellan 20 och 26 år som antingen har försörjningsstöd eller arbetslöshetsförsäkring. Syftet är att via arbetsförmedlingen hitta rätt väg till arbete. Tanken är att öka ungdomars anställningsbarhet genom att ge dem chans till anställning.
– Många står långt ifrån arbetsmarknaden. Majoriteten av deltagarna saknar slutbetyg från gymnasiet och körkort.
Många saknar också färska referenser, vilket en ungdomsanställning kan ge.
Sandra Johannessson är en av deltagarna i projektet ungdomsanställningar.
– Jag började som deltagare på Knutpunkten i mars förra året och har en ungdomsanställning här sedan augusti.
Anställningen innebär bland annat att hon städar och lagar mat.
– Till hösten ska jag börja plugga.
När hon beskriver den positiva effekten som Knutpunkten haft på henne poängterar hon att arbetet är individanpassat. Rutinen och strukturen som skapas har också varit viktig för henne.
– När man slutar skolan är det lätt att förlora rutinerna, säger Calle Lorentzon, en annan deltagare som VT träffar vid besöket på Knutpunkten.
Själv förlorade han rutinerna efter att ha funnits på arbetsmarknaden i 6 år.
– Jag testade att plugga, men det gick inte så bra, berättar han.
Nu befinner sig Calle Lorentzon på Knutpunkten en dag i veckan, då ägnar han sig bland annat åt att söka jobb. De andra fyra vardagarna har han praktik. Han berättar att han blev positivt överraskad när han kom till Knutpunkten.
– Utifrån hade jag hört att det var ett vuxendagis, att folk bara satt av tiden.
Att det finns ett generellt dåligt rykte för den här typen av verksamhet är utan tvekan det sämsta med Knutpunkten, tycker Calle Lorentzon, eftersom det kan påverka folks syn på verksamheten, trots att ryktena inte stämmer.
– Vill man ha hjälp och komma framåt så får man den hjälpen.