Det var av ekonomiska skäl som fritidsgårdarna Skogshaga och Fågelbäret lades ner 2012. Båda låg i närheten av stora skolor och bostadsområden i Västerviks ytterkant. Istället koncentrerades verksamheten till Mejeriet i Västerviks centrum. När Mejeriet startade så var det ett kulturhus för ungdomar i gymnasieåldern. Det nya uppdraget blev att vara en mötesplats för ungdomar från högstadiet upp till och med gymnasiet.
Karina Arvidsson, på Mejeriet, säger att det ha man försökt med, och hon tycker att man lyckats bra. I ett brev till kommunledningen konstaterar de ändå att det finns gymnasieelever som valt bort Mejeriet.
– De tycker inte att det är deras ställe längre.
Fritidsledaren Marcus Harrysson jobbade på Mejeriet under de första åren, och gick sedan över till Skogshaga, för att sedan återvända till Mejeriet när Skogshagas fritidsgård lades ner.
– Då märkte man att de som gick på Mejeriet var yngre.
Lisa Koblanck på Västervikspolisen säger att det finns både för- och nackdelar med en enda stor mötesplats där åldrar blandas.
– Till nackdelarna hör att det finns yngre som vill visa sig tuffa, och som gör saker utan att förstå konsekvenserna. Vi har haft några sådana händelser.
Ett annat problem är att det inte finns verksamhet för barn i mellanstadieåldern.
– Tidigare var det naturligt att de som gick i fritidsklubb på skolan, kom till oss på fritidsgården på kvällarna. Sedan fortsatte de att gå till fritidsgården när de blev äldre, säger Therese Filipsson, som tidigare arbetade på Fågelbäret.
I dag finns ingen ersättningsverksamhet för mellanstadiebarn. De barn som föreningslivet inte fångar in, vet man inte vad de gör på kvällarna.
– De umgås hemma, eller drar omkring utomhus, säger Marcus Harrysson.
I brevet till kommunledningen betonas hur viktigt det är att barn i rikszonen tidigt slussas in i "trygga mötesplatser".
– Det behövs mötesplatser både på norr och söder. Enligt rapporter hänger nu barn och ungdomar mycket runt lokala butiker och skolgårdar på kvällstid, och att det medför oro och skadegörelse, står det i brevet.
I brevets slutkläm vill avsändarna att kommunen utreder vad nedläggningarna av fritidsgårdar har fått för konsekvenser.
Vill ni att fritidsgårdarna öppnar igen, eller finns det andra lösningar?
– Det finns säkert andra lösningar, men det var ju två verksamheter som fungerade bra, svarar Karina Arvidsson.