Skrönor från norr

– Lite prat, lite sång, lite musik.Det lovade Ronny Eriksson publiken i Bryggaren. Så blev det, men han kunde ha lagt till "många skratt".

En norrländsk kraftkarl. Ronny Eriksson reflekterade över ett mansideal där man inte fick låtsas om fysisk smärta men där det är tillåtet att "grina" när man blir sentimental.

En norrländsk kraftkarl. Ronny Eriksson reflekterade över ett mansideal där man inte fick låtsas om fysisk smärta men där det är tillåtet att "grina" när man blir sentimental.

Foto: Ellen Nielsen Kindstrand

Underhållning2013-03-13 21:13

Ronny Eriksson har mutat in ett alldeles eget område i svensk underhållning med en blandning av underfundig humor, existentiella funderingar och samhällskritik med udden riktad högerut. Den nya föreställningen "Vad skådar mitt norra öga" är inget undantag. Mixen känns igen – och publiken verkar trivas ganska bra.

Resan börjar i Ronny Erikssons barndomsby i Norrlands inland. En by som var så liten " att när man gått halvvägs så var byn redan slut".

Under första akten bjuds vi på ett pärlband av skrönor – om hans farmor som fuskade i sällskapsspel, den knipsluge åkeriägaren som lurade skjortan av trafikpolisen och om fyra ljugande bröder. Vi får lära oss skillnaden mellan "ljugare" och "lögnare". Det förstnämnda är något fint det.

LÄS MER I TORSDAGENS VT

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!