"Politikerna borde inse det kulturella värdet"

I ett drygt decennium har Christer Strand renoverat på sin salongsbåt Skorpan. Träbåten av Petterssonmodell har följt Christer Strand och Västerviks träbåtsförening genom en rad flyttar de senaste åren.

Skorpan. Petterssonbåten byggdes antagligen i Årsta i södra delen av Stockholm under slutet av 20-talet.

Skorpan. Petterssonbåten byggdes antagligen i Årsta i södra delen av Stockholm under slutet av 20-talet.

Foto: Nathalie Chavez

Träbåtar2015-06-23 08:00

I en lada vid Marsbäcken står en stor träbåt inklämd i ett hörn. Det är en nio meter lång historia som under det senaste decenniet haft nästan lika många hem. Stiftelsen som äger ladan har gett Christer tillåtelse att ställa sin båt på platsen. Den trängs bland traktorer och allmän bråte.

– Den här lokalen skulle vara perfekt för Västerviks träbåtsförening. Den har rätt storlek men vi har inte råd som det ser ut i dag, säger Christer, som är ordförande i föreningen.

Christer berättar att Västervik var en stor träbåtsstad redan på 1500-talet. En del av Gustav Vasas flotta byggdes i staden.

– Kommunen borde vara intresserad av att det finns en aktiv träbåtsförening här, politikerna borde inse det historiska och kulturella värdet.

När VT besöker honom håller han på att riva däcket på båten. Renoveringsarbetet har gått långsamt framåt genom åren. Arbetet med båten har fått stå i skymundan när Christer Strands två trähus på Nygatan, i Västervik, också behövts renoveras och målas. Det äldsta av husen är från 1700-talet.

Under 2008 insjuknade Christer i cancer. Sjukdomen hade spridit sig i lymfsystemet och som om inte det vore nog drabbades han samtidigt av cancer i prostatan.

– Jag fick behandling under hela 2009. Då kunde jag varken arbeta med båten eller med mitt vanliga jobb som elansvarig på Bostadsbolaget.

Christer kan inte bli friskförklarad. Operationerna som vidtogs för att han skulle bli av med sina tumörer lyckades inte avlägsna cancern i hans kropp fullständigt. I dag går han på regelbundna kontroller för att upptäcka och få behandlingar om det skulle ske ett nytt utbrott av sjukdomen.

Träbåtsföreningen får ofta förfrågningar om att ta över gamla träbåtar som inte längre är sjödugliga eller vars ägare inte längre vill ha kvar dem. I dagsläget måste Träbåtsföreningen tacka nej till alla erbjudanden från allmänheten. Christer berättar att verktygen för att renovera båtar finns men att det blir som ett moment 22 i och med att de inte har någon lokal att vistats i. Eftersom en plattform för verksamheten saknas är det svårt att rekrytera nya medlemmar. Träbåtsföreningens artefakter står i dag i en lokal som man fått låna av Bostadsbolaget.

– Vi har de verktyg som man behöver, bland annat en Ång-janne som är en slags baslåda man stoppar ner olika träslag i för att sedan kunna böja det som man vill ha det, säger Christer.

Sedan ett år tillbaka är Christer Strand pensionär. Han kan nu ägna sig åt trä på heltid. För att fortbilda sig inom träbåtsrenovering har Christer gått två kurser på Stensund folkhögskola. Ett år lärde han sig om träbåtsrenovering, ett annat om hur man bygger en rundbottnad eka. Han hoppas att det ska innebära att han kommer att kunna sjösätta sin Skorpan inom en femårsperiod. Men det är vissa faktorer som måste till för att målsättningen ska bli verklighet. Kroppen måste vara frisk och engagemanget och lusten bestå. Under perioder har engagemanget knäckts då alla omflyttningar av föreningen stulit energi. Det finns en mängd fördelar med att ha en fast plats för träbåtsrenovering.

– Att vara fler tillsammans är viktigt om man ska komma någon vart. Man lär sig av varandra också. Det är viktigt för engagemanget.

Petterssonbåt

Ingen svensk konstruktör av motorbåtar är väl mer känd än Carl Gustaf Pettersson, C G P. Han föddes 1876 på Tenö, nära Vaxholm. Fadern var lantbrukare och hoppades att sonen skulle ta över efter honom, men Carl Gustaf utbildade sig i stället till ingenjör och började ägna sig åt båtkonstruktion. ”Petterssonbåtar” har blivit ett begrepp för att beskriva äldre motorbåtar, oavsett om C G P har ritat dem eller inte. Under 1920-talet utvecklade C G P den typiska, svenska ruffbåten. Det är denna typ vi vanligen kallar ”Petterssonbåt”, en motorbåt, omkring 7 meter lång, smal och pikruffad, oftast med inombordare. Den har ett relativt högt förskepp, kombinerat med skarndäck längs ruffsidorna. Motorn placerades i sittrummet, lätt åtkomlig från förarplatsen. Källa: www.sjohistoriska.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om