Det är tid att gå vidare.
Det är Mats och Ingela Hedin överens om. Men riktigt när och på vilket sätt återstår att se.
Just nu är bopålarna förankrade i Totebo, men meningen är att det ska bli ändring på det, paret sneglar på Öland.
Huset är i alla fall till salu och har rönt stort intresse. På en vecka (vecka 39) har det blivit över 4 000 klick på Hemnet. Kanske inte så konstigt, det är ett stort hus och en regelrätt funkispärla det handlar om. Det är byggt 1939 som disponentvilla av och för Ariel Larsson, som tillsammans med sina bröder ägde Totebo Industrier. Historia finns det också, som ni märker.
Men nu är det nu.
Huset är nästan lite surrealistiskt att råka på. Mitt i skogen, bredvid ån bakom fabriken tornar det upp sig. Huset har varit till salu förut, man hade en köpare som hade förbehållet att hen var tvungen att sälja sitt eget hus först. Det gick inte då, och affären rann ut i sanden.
Det var Mats som fastnade för huset för 12 år sedan, några år innan han träffade Ingela.
– Jag bodde i Stockholm men letade hus här, det var runt 2013. Jag hade fått jobb på ett företag i Gamleby. På den tiden var det inte så vanligt att man lade ut hus på Blocket men där hittade jag det. Jag föll direkt kan man väl säga. I Stockholm hade man betalat mångmiljonbelopp för den här typen av hus, konstaterar han.
Så köp blev det. Sedan blev det renovering, renovering och lite mer renovering.
– Men jag är händig så det gick bra, konstaterar Mats.
Han får medhåll från Ingela.
Själv är hon från Helsingborg men när hon och Mats träffades tog det inte alltför lång tid innan hon flyttade in, det är nu ett par år sedan. Faktum är att de gifte sig i trädgården för ett år sedan.
Trädgården ja, där har vi en av anledningarna till det där med "oas" som tidigare nämnts. Tomten är på nära en hektar, på gränsen rinner ån, delar av den tillhör fastigheten. Nere vid den finns bastu och ett båthus som både är till för båt och för samkväm och bad.
– Man kan ta sig till två sjöar härifrån, på ån. Vi fångar kräftor direkt från bryggan, och fiskar, säger Mats när vi tar en tur på tomten.
Vid huset finns flera uteplatser. Mats har hållit igång, han har byggt utebar och kök, bland annat.
Trädgården och tomten är en stor fördel, men också en av anledningarna till att det är dags att sälja. Paret hinner inte med riktigt, och orken tryter. Mats fyller snart 70 år, Ingela är 67.
– Jag ser gräsklippningen som ett träningspass. Åtta kilometer går jag varje gång jag klipper gräset, säger Mats och ler.
Egentligen är hela området utformat som en park, men nu börjar det bli igenväxt uppe i slänten bakom huset. De senaste nio månaderna har man inte hunnit med allt man vill, jobbet har gått före och tagit mycket tid.
Paret har drivit butik på Storgatan i Västervik i nio månader, och det har tagit på krafterna.
– Vi började med tre månader och så förlängde vi tre månader i taget, vi fick en bra deal. Men nu kände vi att det var dags att trappa ner den delen av företaget, berättar Ingela.
Hon är inredare och har haft butik med kläder och annat länge, främst i Helsingborg. Nu finns butiken i huset istället, man får boka en tid för att handla på plats.
– Men det är på nätet vi säljer det mesta, väldigt mycket. Jag packar och skickar, packar och skickar, säger Ingela med en glad suck.
När hon kom in i bilden var det mörkt och murrigt i huset, mycket brunt, mycket svart.
– Och nu är det vitt! Man får ta det lite gradvis så vänjer man sig, säger hon med en klar syftning mot Mats. Han är van vid gnabbet, det märks.
Vi tar en tur. Åtta rum finns det, fördelat på 230 kvadrat i tre våningar. För att ta sig mellan dem tar man trappan. Den får anses vara husets bildliga mittpunkt. Den är original från 1939 och vacker så det förslår. I trapphuset finns stora fönster med stort ljusinsläpp, en av funktionalismens grundpelare.
– Länsmuseet i Kalmar hörde av sig och ville använda bilderna på trappan, den är väldigt tidstypisk och speciell, berättar Mats stolt.
Det är ett speciellt hus och en stor tomt, vilka skulle ni vilja se ta över?
– Ja men kanske någon med barn...eller utan. Plats finns det ju verkligen, säger Ingela.
– Förr hade man ju anställda för att sköta en sådan här fastighet så jag tror att det ska vara några som har tiden och viljan. Det går att göra det här helt fantastiskt med lite arbete. Men det tar tid och ork. Det har vi inte längre.
– Jag ser framför mig att man kanske har lite djur, höns? Det finns alla möjligheter för det, säger Mats.