Politiker vill veta mer om tiggarna

Kommunen vet för lite om den grupp rumäner som livnär sig på att tigga i Västerviks kommun. Det är Tomas Kronståhl (S) och Mariann Gustafsson (V) eniga om.

Vill veta mer. Mariann Gustafsson (V) har inga färdiga förslag, men vill att Västerviks kommun tar reda på mer om de tiggare som finns i kommunen.

Vill veta mer. Mariann Gustafsson (V) har inga färdiga förslag, men vill att Västerviks kommun tar reda på mer om de tiggare som finns i kommunen.

Foto: Ilkka Ranta/Arkivbild

Tiggarna2015-01-19 07:56

Tiggarnas situation kommer att diskuteras i Västerviks kommun framöver. Vänsterpartisten Mariann Gustafsson har skrivit en interpellation där hon efterlyser att kommunen tar reda på mer om de EU-migranter som finns i kommunen.

– Vi har sett hur det ökat under det senaste året. Det är mestadels personer som sitter och tigger utanför affärer, skriver hon.

Till VT säger hon att hon har inga färdiga förslag till vad kommunen ska göra, men att kunskapen måste öka.

– I Linköping till exempel har man tagit reda på varifrån tiggarna kommer, och man har besökt deras hemby. Det kanske inte vi kan göra.

Däremot nämner hon flera praktiska saker som bör klaras ut. Finns det barn i gruppen som behöver skolgång? Hon vill också veta mer om villkoren för tiggarna: finns det personer i bakgrunden som tar pengar av dem?

Kommunalrådet Tomas Kronståhl säger att hittills så har man inte pratat om tiggarna inom politiken i Västervik. Däremot har det blivit en fråga för tjänstemännen den senaste tiden.

– Vi har informerats av Trafikverket om att Botorpsström har blivit ett slags läger.

Problemet där är att andra som vill använda rastplatsen och toaletterna känner sig utestängda:

– Tydligen är det svårt att komma åt lagligt. Även om rastplatsen inte används som den är tänkt så sker det ingen vandalisering där, säger Tomas Kronståhl.

Han tycker att situationen känns olustig:

– På något sätt är det inte värdigt att människor i ett EU-land ska tvingas resa till ett annat land och tigga för att klara sitt uppehälle.

Samtidigt är han inte säker på vad kommunen kan göra.

– Det är ett nationellt problem. Den här situationen finns i alla svenska städer. Egentligen måste problemet lösas i deras hemland.

Kan någon form av härbärge för dem vara en möjlig lösning?

– Det har provats på andra håll, men då tror jag ofta att det är frivilligorganisationer som har ordnat det. Problemet är att det är inte så lätt för oss i kommunen att uppbringa ett härbärge. Lysingsbadet används redan för asylsökande.

Ett steg på vägen, enligt honom är att kommunen skaffar sig den kunskap som Mariann Gustafsson efterlyser. Interpellationen kommer att behandlas av kommunfullmäktige, men det kommer att dröja. Januari månads fullmäktige har ställts in.

– Nu kommer det att dröja till slutet av februari innan jag får svar på mina frågor, säger Mariann Gustafsson.

Detta har hänt

Det senaste året har människor som sitter och tigger utanför de större butikerna i Västervik blivit en vanligare syn. Sedan några veckor tillbaka har en grupp rumäner bosatt sig på rastplatsen i Botorpström – tre mil söder om Västervik.

När VT besökte lägret i torsdags kväll berättade de hur nio– tio personer sover på en handikapptoalett. Andra sover över i sina bilar.

Samtidigt finns en kritik från yrkesförare som känner att de inte kan använda rastplatsen och toaletterna på grund av bosättningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om