Totalt ökade resandet på länets Kustpilentåg med 47 procent under 2015. Den största ökningen stod Stångådalsbanan för, med inte mindre än 65 procent. En stor del av den ökningen förklaras av att tågen utnyttjas av asylsökande som fått ökade möjligheter att resa sedan Migrationsverket gjort en upphandling av resekort. Stångådalsbanan är ett sätt att nå Migrationsverkets kontor i Högsby och Kalmar.
– Men vi ser även att de asylsökande reser för att upptäcka länet, säger Karl-Johan Bodell, förvaltningschef för länstrafiken.
Ökningen på Tjustbanan däremot har andra förklaringar tror han:
– Det som ökat är resandet över länsgränserna. Vi ser det inte bara på Tjustbanan, utan även på våra andra tåg, som Öresundstågen.
Är det fler som låter bilen stå och tar tåget istället?
– Jag tror att resandet ökar i hela samhället. Vår marknadsandel ligger fast. När resandet ökar så tar vi vår del, säger Bodell.
Samtidigt tror han att ökningen av resandet bäddar för en fortsatt positiv trend.
– När fler reser så triggar det marknaden. Fler ser att resandet fungerar.
Ökningen i resandet ställer nya krav på länstrafiken. Det gäller inte minst på Stångådalsbanan. Där har man i vissa lägen fått sätta in stödtrafik med buss för att klara de ökade passagerarvolymerna.
På andra håll i landet har asylmottagningen ställt nya krav på kollektivtrafiken. Behovet av förbindelser till och från mindre orter har ökat när det har öppnat asylboenden. Karl-Johan Bodell säger att de behoven dykt upp även i Kalmar län.
– Det är egentligen inget konstigt. Vi får betalt av Migrationsverket att täcka ett resebehov, och det behovet ska vi täcka som vi täcker andra behov, som skolresor till exempel.