Bild från när vindkraftskomponenter lastas av och lagras i Piteå hamn i väntan på transport.
I Piteå kommun har frågan om hur pass många lokala jobb vindkraften ger precis varit uppe för diskussion. Kommunalrådet Patric Lundström berättar att en studie av 36 byggda verk visar att totalt 59 lokala företag (av totalt 148) varit involverade i byggprocessen eller driften. Till stor del handlar det om markarbeten, vägar och liknande som byggts. När det gäller vindkraftstekniker har en större andel av arbetskraften kommit från utlandet, men även här har en del jobb skapats lokalt.
Patric Lundström menar att vindkraften definitivt haft en positiv påverkan på arbetsmarknaden.
– Det är inget snack om saken. Jag har en bekant som blivit vindkrafttekniker, och han har då haft jobb. Vi har också fått jättemycket industrisatsningar just nu, och de satsar för att häromkring finns elen, säger Patric Lundström.
För ett antal år sedan drog Piteå kommun igång en yrkesutbildning för långtidsarbetslösa inom just vindkraftteknik. Men det dröjde innan satsningen gav effekt, eftersom det tog längre tid än man trott innan verken började byggas.
Hur har attityden till vindkraftsutbyggnaden varit hos lokalbefolkningen?
– Initialt har det varit ett stort motstånd, och de som bor närmast har haft mest synpunkter. Det har också hetat i folkmun att "hälften står stilla", men vi har visat att om det bara kan komma ut en tekniker inom två timmar när ett vindkraftverk står stilla snurrar de 95 procent av tiden.
Patric Lundström påpekar dock att de närboende är ganska få. Från Piteå centrum kan man visserligen se ljuset från snurrorna på natten, men på dagen syns de inte. I södra Sverige är det mer tätbebyggt, och betydligt svårare att hitta platser där så pass få påverkas.
Har turismen i området påverkats?
– Inte mer än att det dykt upp "vindkraftstittare".
Patric Lundström (S), kommunalråd i Piteå, ser både fördelar och nackdelar med vindkraftsutbyggnaden. Men arbetsmarknaden har påverkats positivt, menar han.
Samtidigt ser han andra problem. Vindkraftverken har 30-åriga miljötillstånd och efter det ska de plockas ner, som det ser ut nu. Tornen av metall är inga problem att återvinna, men vingarna som är gjorda av glasfiber går idag inte att återvinna på något bra sätt. Att lägga dem på en deponi känns inte som något bra alternativ, tycker Patric Lundström.
– Om vi bygger 1 000 verk blir det 3 000 vingar, vad ska vi göra med dem?
Anläggningen i Markbygden utanför Piteå är Europas största vindkraftspark på land.