I Västerviks kommun sticker 2016 ut som det år då flest hektar skog brunnit det senaste decenniet, enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). För resten av landet var statistiken för 2014 mycket hög, men 2018 var den ännu högre, hela 22 429 hektar skog brann då ner.
Leif Sandahl är brandingenjör på MSB, och han berättar för Nyhetsbyrån Siren att skogsbränder i Sverige är ombytliga:
– Var skogsbränderna bryter ut varierar från år till år. Vi har också haft en avsevärd variation vad gäller ytan som brunnit och antalet bränder, säger han.
Förra veckan hölls ett panelsamtal på initiativ av Brandskyddsförbundet där man diskuterade skogsbrandssommaren 2018. I panelen ingick bland annat Stefan Magnusson, produktansvarig för lantbruk och skogsförsäkring hos Dina försäkringar samt Anders Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Man samtalade om vad som orsakade bränderna och hur man undviker liknande situationer.
Granström menar att den stora förbättringspotentialen finns i eftersläckningsarbetet när det gäller skogsbränder. När ett släckningsarbete betraktas som avslutat lämnar räddningstjänst över ansvaret till markägaren, som sedan har skyldighet att hålla sin mark under uppsikt. Granström menar att problemet att en eld återigen tar sig efter avslutad släckning funnits länge:
– Det har alltid varit ett problem, säger han, och lyfter att man bör ställa högre krav på att markägarna ska ta över efter räddningstjänsten.
Magnusson menar att man inte kan öka markägaransvaret:
– Det blir en stor sak att lägga över ansvaret på markägaren, säger han och poängterar att ett släckningsarbete kräver en samordning som markägare inte alltid har förmåga att arrangera.
Av samtalet framgår också att formuleringar i Lagen om skydd mot olyckor gällande eftersläckning har skapat en otydlighet sett till ansvarsfördelning.
2019 blev ett lugnare skogsbrandsår. Det kan ha naturliga orsaker, men kan också handla om hur bränder hanterats.
– Vi hade 2019 bättre materiel med flygande resurser. Kunskapsnivån hade höjts och kunskapen om riskbaserade larmrutiner gjorde att räddningstjänsterna hade en mer utvecklad taktik, säger Leif Sandahl till Nyhetsbyrån Siren.
I Västerviks kommun var siffrorna fortsatt höga i fjol (23 hektar brann), och i skrivande stund råder eldningsförbud.