Fler personer sjukskriver sig, särskilt sjuksköterskor, lärare, kontors och kundservice- personal, samt personer inom serviceyrken. Därför är det betydelsefullt att prioritera det förbyggande arbetet, menar Malin Throzell Nilsson, Erica McCarthy Wennerström och Oscar Klein på Stegeholmshälsan, som jobbar med just företagshälsa. Stegeholmshälsan tillkom för drygt 30 år sedan, genom att flera olika industrier slog ihop sin företagshälsa. I dag behandlar de 200 företag, sammanlagt över 9000 personer.
I Stegeholmshälsans verksamhet syns att den psykiska ohälsan ökat, vilket bland annat beror på negativ stress på arbetsplatser. Vad som orsakar stressen kan variera mycket. Det finns dock en sak som de är överens om att inga arbetsplatser borde ha, nämligen öppna kontorslandskap.
Malin Thorzell Nilsson jobbar som sjuksköterska och är därmed en av dem som deras kunder kommer i kontakt med först.
– Vi kartlägger hur situationen ser ut, till exempel vad som orsakar stressen och vad kan vi göra åt det, berättar hon.
Därefter adderas den kompetens som behövs, i form av sjukgymnast, läkare, psykologer eller beteendevetare.
McCarthy Wennerström berättar att undersökningar av fysiska problem, så som yrsel, muntorrhet, tinnitus, hjärtklappning och magont, ofta leder till att en stressdiagnos framkommer.
– Det är vanligt att folk inte ser stressen, man märker bara att man har ett kroppsligt fel.
Vid ett sådant läge har det egentligen gått för långt, bäst är att förebygga problematiken, menar hon.
Vad kan man själv göra för att minska negativ stress?
– Sömn och återhämtning för det första. Sedan fysisk aktivitet och gränsdragning, säger sjukgymnasten Oscar Klein.
Ett konkret tips för att förbättra sömnen är att undvika skärmtid innan det är dags att sova.
– Blått ljus får inte tallkottkörteln att gå igång som den ska göra innan man somnar, förklarar McCarthy Wennerström.
Klein poängterar att stress, på en lagom nivå, är bra.
– Stress är bra, det är när anspänningsnivån blir för hög som det är ett problem, förklarar han.
McCarthy Wennerström ritar upp en figur för att förklara detta. Det är fyra rutor som hon ger namnen hög belastning, högt inflytande, låg belastning och lågt inflytande. Hon drar ett streck mellan hög belastning och lågt inflytande.
– Där är anspänningsnivån högst.
Näst högst brukar anspänningsnivån vara hos personer som har låg belastning och lågt inflytande. Det betyder att personer med högt inflytande generellt mår bäst.