Stor efterfrågan på Kravkött

Svenska konsumenter köper mer Krav-märkt kött än tidigare. Handeln menar att det behövs 50 procent mer Kravkött för att stilla kundernas efterfrågan. Staffan Renströms verksamhet i Lilla Björka har varit Kravcertifierad sedan 1987.

21 oktober 2015 15:13

Produktionen av Kravmärkt kött måste öka ordentligt om efterfrågan från konsumenterna ska kunna stillas. Det menar den största leverantören av Kravkött i Sverige, Svenskt Butikskött. Man menar att det nu är ett gyllene läge för bönder i Sverige att ställa om sina verksamheter och bli certifierade av Krav. En omställning till märkningen kan innebära att böndernas ekonomi kan bli bättre.

– Den största anledningen till omställning är ökad lönsamhet, säger Kristin Karlsson, presschef på Krav.

För Staffan Renström, som driver gården Lilla Björka, är lönsamheten god.

– Vi är nöjda med både priset vi får för köttet och med efterfrågan. Sedan är det upp till oss själva att se efter utgifterna, säger han.

Om en bonde ska ställa om sin odling från en konventionell djuruppfödning krävs en ordentlig omställning som under en tid kan innebära att verksamheten får mindre inkomster. Under en övergångsperiod sätts gården i karens vilket innebär att odlingen ställs om till Kravs regler. Under tiden i karens får inte bonden den extra betalning som certifieringen sedan innebär.

– Man gör det inte i en handvändning. Det är en investering för framtiden man måste ha tillräckligt med egen mark då merparten av fodret till djuren ska komma från den egna gården, säger Kristin Karlsson.

Att det skulle vara lönsamt att vara Krav-bonde är inte självklart. Staffan Renström tror inte att ekonomin kan bli den främsta orsaken till att bönderna ska ställa om sin verksamhet.

– Prisskillnaden är inte så stor mot konventionell uppfödning. Jag tror att det kan röra sig om 3 till 4 kronor mer per kilo kött och lite extra EU-bidrag. Det motiverar inte till någon omställning.

Tiden i karens beror på dels på vilken typ av odling bonden har. För mjölk, nötkött och växtodling är karenstiden två år. Främst beror det på att odlingen av fodret på den egna marken måste ställas om till Krav. Det finns sätt att kringgå en del av karenstiden. Rådgivarna på certifieringsföretagen kan genom en bedömning korta ner karenstiden avsevärt. Det kan ske om den nya Kravgården köper Kravmärkt foder av sina grannar samtidigt som den egna odlingen sätts i karens.

Krav

Så kontrolleras Kravprodukter

Varje företag får minst ett besök per år av en revisor som kontrollerar att reglerna följs. Gårdar med djur som nyss blivit Kravcertifierade besöks två gånger per år under de två första åren. På djurgårdar som varit Kravcertifierade i mer än två år, görs ett extra kontrollbesök på 30 procent av gårdarna utifrån en riskvärdering. Samtliga slakterier får ett årligt extra kontrollbesök. Bland övriga kunder görs 10 procent extra kontrollbesök. De oanmälda kontrollerna fördelas dels enligt en riskbedömning och dels helt slumpmässigt. Krav utför inte kontrollen själva utan det finns sju fristående certifieringsorgan.

Källa: www.krav.se

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!