Åksjuka, eller rörelsesjuka som är det mer korrekta namnet, uppstår när det blir konflikt mellan vad vi ser med ögonen och vad kroppen upplever – synen ger kroppen ett budskap, medan balansorgan och tryck mot händer och fötter ger ett helt annat. Det typiska fallet är barnet som sitter i bak i bilen och kollar på film eller spelar. Ögonen registrerar inte hur bilen rör sig, men det gör resten av kroppen.
Trots namnet är det dock inget sjukdomstillstånd, utan snarare en naturlig reaktion från kroppen på en ovan miljö.
– Det uppstår en informationskonflikt som signalerar fara i hjärnan, och kroppens mest vitala delar börjar skyddas. Blodet koncentreras främst till området runt bål och hjärta, säger Joakim Dahlman, forskare på Chalmers.
Åksjuka är som vanligast bland barn från fem år upp till början av puberteten, men många har väldigt lätt att drabbas – oavsett ålder. Tidiga symptom kan vara koncentrationssvårigheter, gäspningar, muntorrhet, kallsvettningar, oroskänslor från magen och ett blekt ansikte.
– I början kan symptomen vara så subtila att man inte ens märker dem. Men ju tidigare man lyckas uppfatta dem, desto bättre går det att göra något åt saken.
Den viktigaste är vad ögonen ser, alltså motverkar man rörelsesjuka bäst genom att se på "rätt" sak. I bilen innebär det att titta framåt. Som en följd av det kommer ögonens signaler stämma överens med vad övriga kroppen uppfattar – och hjärnan därmed börja lämna sitt försvarsläge.
– Ett annat bra sätt att undvika rörelsesjuka är att om möjligt köra själv. Då blir hjärnan aktiv och fokuserad på körning, och det blir lättare för kroppen att förutse rörelser och handlingar.
För den som redan har utvecklade symptom på åksjuka är det dock en dålig idé. Joakim Dahlman jobbade tidigare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Där studerade han hur soldaternas prestationsförmåga påverkades, och fann att den försämrades märkbart redan i tidiga skeenden av rörelsesjukan.
Han fann också att vi påverkas mycket av psykologiska faktorer. Den som vet med sig att hen har lätt att bli åksjuk, oroar sig också ofta för att bli det. Oron kan sätta igång processerna som leder till rörelsesjukan, och det blir en slags självuppfyllande profetia.
– Att ta receptfria läkemedel före resan kan både lindra uppkomsten och minska oron. Det kan både ha viss påverkan på kroppen, och göra att man känner sig tryggare, säger Joakim Dahlman.
Det gäller även akupressurbanden mot illamående som säljs på apotek. Det finns ingen medicinsk forskning som stödjer att de har effekt, ändå kan de göra nytta.
– Upplever du att de fungerar, fortsätt att använda dem. Om det gör dig mindre rädd för att bli åksjuk är det bara bra.