Ibland är det få originaldetaljer bevarade på grund av tidigare ägares renoveringar, andra gånger finns mycket kvar men i slitet skick. Det går dock alltid att locka fram den ursprungliga charmen igen. Josefin Kvist är utbildad snickare och van byggnadsvårdare med en bakgrund på Byggfabriken, som är en bygg- och inredningshandel specialiserad på byggnadsvård:
– Jag har alltid varit väldigt intresserad, ända sedan jag var liten. Mina föräldrar älskar att dra historien om hur jag önskade mig "Stora husboken" som femårspresent. Jag har fixat med gamla hus ända sedan jag köpte mitt första som 17-åring.
Josefin Kvists råd till den som är sugen på att ta fram originalstilen i sitt hem är att läsa på.
– Utgå från att du vill använda originalmaterial och inte moderna ersättare, de ger aldrig samma känsla. Leta inspirationsbilder från rätt decennium på nätet.
Ta reda på husets historia. Ofta kan man få originalritningar från stadsbyggnadskontoret eller bostadsrättsföreningen. Leta spår, ibland man kan se skarvar efter gamla väggar i golvet, till exempel.
Ofta har den äldre planlösningen offrats för vårt moderna sätt att leva på. Vi vill ha öppna planlösningar och stora kök, och behovet av pigkammare har försvunnit. Att ändra en äldre planlösning behöver inte vara fel, men det måste göras med eftertanke så att inte känslan försvinner.
– Det finns nästan alltid linjer att följa. Om man ska ta upp en ny dörr ska den linjera med dörren mittemot och ha samma mått. Ligger rummen i fil ska alla dörrarna vara centrerade. Målet är att få ändringarna att se ut som om de alltid har funnits där, säger Josefin Kvist.
Nästa steg är att plocka bort det som inte ska vara kvar – klickgolv, plast, fabrikslackerade lister. Sedan att välja rätt metoder för renoveringen.
– Det gäller att lära sig hur ytbehandlingar och äldre metoder fugerar. Blir det inte bra är det inte värre än att man får göra om det. Jag har själv fått slipa om golv ett par gånger efter en behandling.
Läs på och var ödmjuk inför att det handlar om ett hantverk som man inte automatiskt kan. Och anlitar man proffs ska man se till att välja hantverkare som kan de gamla arbetsmetoderna.
Måste man då följa just den epok som huset byggdes under? Ja, menar Josefin Kvist, något annat blir svårt:
– Ett funkishem har dimensioner som är typiska för funkis. Att byta ut listerna mot sekelskifteslister för att man älskar den stilen kommer inte att förvandla lägenheten till en sekelskifteslägenhet – det kommer bara att se konstigt ut eftersom proportionerna inte stämmer.
Man kan i stället bevara rätt stil utan att överdriva den och sedan låta den lösa inredningen stå för den personliga smaken.
– Eller leka med färgerna. Vill man ha en chockrosa vägg i sekelskifteslägenheten, kör!, säger Josefin.
För att göra större förändringar är det bra att vara händig. Men de flesta klarar av de smärre – slipa och olja golv, måla om – om man läser på, väljer rätt material och är noggrann. Bra naturmaterial kostar ofta lite mer än moderna, konstgjorda ersättare, men de håller å andra sidan längre och åldras vackert. Är renoveringsbudgeten liten bör man ändå inte falla i fällan att välja billiga material, vänta hellre något år och spara ihop till rätt saker. Gör en långsiktig plan och bekosta ett mindre projekt i taget. Allt är inte heller dyrt – linoljefärg är till exempel väldigt drygt och därför relativt billigt.
– Linoljefärg är också en dröm att arbeta med när man har lärt sig hur tunt man ska stryka ut den. Sedan jag började måla med ekologisk färg för sju år sedan kan jag inte tänka mig något annat. Dessutom är det definitivt mer hälsosamt att leva i en miljö som är renoverad på traditionella sätt, som inte är "inplastad". De gamla giftiga pigment som fanns i färgerna förr har plockats bort, nu är de naturliga och ofta helt miljövänliga, säger Josefin Kvist.