I skog och mark är fyrhjulingen förträfflig. Den kan följsamt ta sig fram på trånga ytor där en vanlig traktor får problem, och förstör inte heller underlaget.
Den är ett mångsidigt fordon som kan utrustas med mängder av olika arbetsredskap. Därför används den mest yrkesmässigt, inom exempelvis jord- och skogsbruk, även om det också finns modeller för vanlig trafik.
Och här blir det rörigt. Fyrhjuling är nämligen ett samlingsnamn på många olika typer av fordon. De kan vara registrerade som motorcyklar, mopeder, terränghjulingar, traktorer eller motorredskap. Olika regler gäller för varje kategori. Det stora flertalet är dock terränghjulingar, arbetsmaskiner som också står för de flesta olyckorna.
– Problemet är att de används på fel sätt. Många olyckor inträffar under fredags- och lördagsnätter. Det kan vara en bonde som kör sin terränghjuling till en kompis, dricker alkohol och kör av vägen på väg hem. Egentligen är allt fel: En alkoholpåverkad förare som kör terränghjuling på vanlig väg, konstaterar Per Johansson, vd för Alf, ATV-leverantörernas förening.
Just alkoholen är en stor bov i dramat. Vid sex av tio olyckor med fyrhjuling är föraren påverkad och bland de omkomna har drygt 60 procent alkohol i blodet. I genomsnitt hela två promille.
Och det är många som råkar illa ut. Mellan 2007 och 2010 togs 7 000 personer till akutsjukhus efter olyckor med fyrhjulingar både på och utanför vägen. Från 2001 till och med i fjol har 76 människor dödats och hittills i år sex stycken.
Så är inte heller fyrhjulingens konstruktion optimal. För att kunna vara smidig i terrängen har den en hög markfrigång, som flyttar upp tyngdpunkten, vilket i samklang med den smala spårvidden gör att ekipaget lätt kan välta.
– I grunden är fyrhjulingen ganska instabil. Att singelolyckorna dominerar stort tyder på att maskinen överraskat föraren på något sätt. Den kan också inspirera till hastigheter som den inte lämpar sig för. Eftersom förarna är oskyddade trafikanter skadar de sig lätt, konstaterar Jörgen Persson, projektledare på Trafikverket.
Både han och Per Johansson är delaktiga i en strategi som ska öka kunskapen om fyrhjulingar och förbättra säkerheten.
Bland annat föreslås hjälmkrav för att köra terränghjuling och ett nytt utbildningssystem. Även nödlarm och elektroniska säkerhetssystem diskuteras, samtidigt som återförsäljarna bättre ska informera kunderna om vilka regler som gäller. Däremot råder det delade meningar om man ska utrusta fordonen med vältskydd.
– Vi är på en resa tillsammans med många andra. Det här är den första gemensamma strategin och den utvecklas och stäms av. Nu ska vi se till att komma framåt, avslutar Jörgen Persson.