Sedan ett antal veckor sliter Linus Karlberg med de gamla murarna runt kyrkogården. Murarna har länge setts som en säkerhetsrisk: stenar har ramlat ut och delar av muren har rasat. Nu har Karlberg ägnat de senaste åtta veckorna åt att renovera den västra delen av muren mot Augustenburgsgatan. Det är ett knog. Karlberg jobbade stenhårt, om uttrycket ursäktas, i högsommarvärmen under onsdagen.
– Det blir tungt framåt eftermiddagen, sa han till VT som passade på att göra ett besök innan solen började steka allt för hett.
Karlberg har lång erfarenhet av stenarbete. Han började redan som grabb hemma i Västergötland att hjälpa sin pappa med att renovera gamla milstolpar längs vägarna. I dag har han egen firma och renoverar och anlägger nya murar. Kyrkogårdsförvaltningarna är stora kunder.
Det är ett tungt jobb. Han vrider och vänder på varenda sten i princip. Grävmaskinen använder han för att lyfta upp dem.
– Visst händer det att jag förlyfter mig ibland och får stanna i sängen någon vecka mellan varven. Men kiropraktorn säger att ryggen är bra, säger Linus Karlberg.
Muren längs Augustenburgsgatan, på den västra sidan av kyrkogården, är 190 meter lång ungefär. Karlberg är på upploppet. Det är inte många meter kvar tills han är framme vid Folkparksvägen
– Jag räknar med att jag ska vara klar med den delen i nästa vecka, säger Linus Karlberg.
Murarbetet är säsongsbetonat. Det är näst intill omöjligt att syssla med på vintern. Det är inte kul att jobba med blöta, leriga stenar i snö och kyla.
– Det är svårt att knacka bort lera, grus och jord så det blir bra, menar Linus Karlberg.
Det är ett drygt arbete. Karlberg river i princip muren och bygger upp den igen. I Västervik är det bara yttermurarna som han fixar till. Kyrkogårdspersonalen snyggar sedan till resten.
Gamla stenmurar kan bjuda på obehagliga överraskningar. Det är åtskilliga gånger som delar av människoskelett har transporterats med jorden in i murarna. Ormar är en annan källa till rysningar.
– På ett ställe jag var på var det väldigt mycket orm. Det kändes obehagligt, berättar Linus Karlberg.
På kyrkogården i Västervik har den enda överraskningen hittills varit en liten tygpåse innehållande några klockor och manschettknappar.
– Förmodligen barn som gömt en skatt, tror Karlberg.