På nyårsnatten blev ett äldre par i Olofström i Skåne påkörda. Krocken var så kraftig att de senare hittades 14 meter från varandra. Paret skadades svårt, men överlevde. Det var en smitningsolycka av det mer sällsynta slaget, en där människor kommer till skada.
Mindre sällsynt är vad som sedan hände: Polisen fann de misstänkta, som visade sig vara två män. Dessutom var det fordon de hade kört stulet.
– Det är en typisk situation för smitningsolyckor där någon körs ihjäl eller skadas svårt. Det är män som kör, och ofta är de onyktra, påverkade av droger eller kör i ett stulet fordon. Det är inte vilka människor som helst, säger Bengt Svensson, ansvarig för trafikbrott på Rikspolisstyrelsen.
– De smiter för att de inte vill bli tagna av polisen, inte bara för olyckan som har skett, utan också för att de inte vill åka fast för rattfylla eller för att de är på flykt från något annat brott de begått. Det är en typ av olyckor som är väldigt svåra att förebygga.
Smitningsolyckor är både ett marginellt problem i trafiken – och ett stort. När det gäller allvarliga olyckor, eller olyckor med personskador, är de faktiskt mycket få till antalet, om än dramatiska och hemska när de sker. Majoriteten av skadorna som uppstår är lättare, som brutna handleder och blåmärken.
När det gäller den andra typen av smitningsolyckor är siffrorna allt annat än låga: Under 2012 anmäldes 43 000 stycken. Det rör sig om skador som uppkommit vid parkeringar och om påkörda vägmärken, brevlådor, vägräcken och liknande.
Den typiska parkeringssmitningen sker på en stormarknad. Någon kör emot en annan bil, men chansar på att ingen såg det och kör iväg. En handling som verkar rätt harmlös, ingen blev ju skadad och ägaren till den skadade bilen är ju också försäkrad. Eller?
– I realiteten smiter man ju från självrisken. Stannar man och tar sitt ansvar för skadan får man själv stå för den – eller får i vart fall minskad bonus på sin försäkring – medan den som utsatts för skadan slipper. Smiter man skjuter man över den kostnaden på den drabbade. Det är ju inte särskilt schyst, säger Thomas Stenqvist, skadechef på Trafikförsäkringsföreningen, TFF.
Och här ser gärningsmannaprofilen ut på ett helt annat sätt än vid de allvarligare olyckorna.
– Vi vet ju så klart inte vem som ligger bakom olyckorna, gärningsmännen smiter ju och åker inte fast. Men det handlar troligtvis om vanligt folk, det är inte kriminella eller rattfulla, det är bara vanliga, stressade människor som inte tar sitt ansvar, säger Stenqvist.