Det finns flera anledningar till varför butiker kastar mat och Joel Arnryd, butikschef på Hemköp i Västervik, säger att det främst beror på två saker; överproduktion av mat och kräsna kunder. Han säger att de inte kastar mycket mat om man jämför med hur mycket de säljer, men att en slängd matvara är en för mycket. Och det är svårt att veta hur mycket mat man ska ta in, hur mycket kunderna handlar är beroende av flera saker, bland annat vädret.
– Vi säljer till exempel inte så mycket glögg när det är varmt ute, säger Joel Arnryd.
Det är mest färskvaror och frukt som ser oattraktiv ut som slängs. Vissa varor som börjar få kort datum säljs till nedsatt pris, till exempel korv och chark.
– Sånt går att sälja fram till sista dagen.
Det finns några knep för att försöka få bukt med matsvinnet, till exempel kan leverantörerna erbjuda butikerna att köpa in varor med kortare datum för en billigare peng.
Joel Arnryd berättar om en annan Hemköpsbutik i Sverige där en man brukar komma in och ta med sig utgången mat och sedan skänka den till välgörenhet. Och något sånt initiativ vore jättebra, säger han, det är dock svårt eftersom livsmedelslagen är sträng och den som levererar maten i praktiken räknas som grossist.
Att få bukt med svinnet skulle gynna alla i slutändan, säger han.
– Kunderna betalar för allt i butiken, även det som slängs. Så det vore bra för alla om det fick en lösning.
Matsvinnet förekommer inte bara i butikerna, utan i hela kedjan av livsmedel. Från tillverkning till hushållens skafferi är det mellan 10 och 50 procent av maten som går till svinn, beroende på produkten. Det motsvarar ungefär 1,2 miljoner ton matavfall varje år.
Helena Sallermo driver matbutiken och cateringfirman Tant gul i Blackstad. Hon jobbar hårt med att undvika matsvinnet och försöker ta tillvara på matvarorna med kort datum och använda dem i cateringverksamheten. Men vissa varor, som bröd och mjölk, är svåra att få ner svinnet på.
Helena Sallermo säger att en stor bov i svinndramat är systemet med datummärkning.
– Det är helt galet. Bara för att en vara hade bäst före-märkning i går så är det inte oätligt, men jag får inte sälja varor som har gått ut.
Hon har ändå märkt att fler och fler privatpersoner hellre luktar och smakar på maten än att kasta den så fort datumet har passerats. Hon får ibland förfrågningar om varor som hon inte har i butiken, men om hon vet att en vara inte kommer att sälja slut så tar hon inte hem den.
– Jag försöker anpassa sortimentet efter kunderna och hålla sortimentet nere. Jag väntar hellre tills en vara är slut innan jag beställer hem nytt än att behöva slänga. Svinnet måste ju tyvärr kompenseras med högre matpriser.
Det är hushållen som står för den största delen av matsvinnet i Sverige, varje år kastar varje svensk över 80 kilo mat. Och då är det inte medräknat all den mat och dryck som vi häller ut i avloppet.
Emmy Johansson vill inte kasta mat, det har hon fått med sig från uppväxten. Hon tänker både på miljön och sin egen plånbok.
– Att storhandla funkar inte för oss, vi slänger mindre mat om vi handlar ofta.
Emmy Johansson skulle gärna köpa mat med kortare datum om det var nedsatt, men hon säger att hon inte skulle mat som ser gammal ut till fullt pris. Att det slängs mycket mat tycker hon är synd.
– Det är så onödigt att det påverkar miljön.