Den 2 april tog Naturvårdsverket beslut om att tillåta skyddsjakt på säl i stora delar av landet, bland annat i Norrbotten, Gävleborg, Gotland samt delar av Kalmar. Undantaget är Kalmarsund.
Västervik, Oskarshamn, Mönsterås och Borgholm är de kommuner i Kalmar län där jakten tillåts. I länet får 20 gråsälar fällas totalt.
Sälarna äter mycket fisk, vilket påverkar yrkesfiskarnas fångster. De ger sig också på redskapen, bland annat nät, för att komma åt fisken. Då förstörs redskapen vilket kostar yrkesfiskarna pengar.
En som har arbetat med sälfrågan länge är Esbjörn Johansson. Han har börjat trappa ned på fisket men har fiskat i stora delar av sitt yrkesverksamma liv. Enligt honom är sälen ett enormt problem. Mycket större än vad som låter påskinas.
– Enligt statistiken äter sälarna cirka 36 000 ton fisk per år, ingen fiskare kan leva på att mata säl, det förstår du ju själv, säger han.
– Siffran på 30 000 sälar kan du nog dubbla för att komma närmare sanningen, säger han vidare.
Han är nöjd med beslutet och beskriver det som en springa som öppnats i den annars stängda diskussionsdörren.
Samma tilldelning, 20 gråsälar per år, har fiskarna haft flera år i rad. Men att komma upp i det antalet har visat sig vara vanskligt, jakten är svår.
– Det finns för mycket regler och restriktioner kring jakten. Pappersarbetet är omfattande och lämnar inte mycket tid till annat. Man måste arbeta också.
Esbjörn Johansson beskriver det som att sälarna gör "rent hus" i garnen och att många på grund av det har tvingats sluta med fisket. Det kustnära fisket är nästan utdött på grund av sälen.
Politiker, miljöorganisationer och media har en stor del av skulden, menar Esbjörn Johansson.
– Så fort man nämner sälen så upphör dialogen, det går inte att få sina goda argument hörda längre, det har gått för långt, säger han.
För att komma till rätta med situationen, menar Esbjörn Johansson att man måste slopa sälskyddsområdena och släppa jakten fri. Då skulle man på lång sikt finna en balans för båda parter.