Om ett liknande dåd som det som hände i Broby under måndagen, då en 15-årig pojke knivskars till döds av en annan elev, skulle inträffa på en skola i Västervikstrakten finns det en krisplan som personalen ska agera efter.
– Vare sig det är en förälder som dör, en elev som skadar sig eller om det är något våld eller mobbing på skolan så finns det ganska utförligt beskrivet hur man ska agera. Och det har hänt att vi har fått sätta på överfallslarm när elever har blivit hotfulla. Det kan vara gamla elever som kommer tillbaka till skolan och som inte ska vara där, säger Joakim Jansson.
Skolorna i Västerviks kommun har inte något fast överfallslarm utan det är enheten för räddningstjänst och samhällskydd som tillsammans med polisen i Västervik som avgör om ett så kallat ambulerande larm ska användas på en utsatt skola. Hotsituationen avgör hur larmet ska användas.
– Vi gör en individuell riskbedömning. Vem det är som hotar, om det är ett verbalt hot eller ett fysiskt hot. Sedan får man avgöra om larmet ska sitta på en eller flera funktioner eller på faktiska personer.
Vad menas med en funktion?
– Det skulle kunna vara en reception eller liknande där man har en övergripande blick. Det varierar lite eftersom byggnaderna ser olika ut.
Joakim Jansson berättar att det finns en ökande oro bland personalen på skolorna i Västervik efter vad som hänt på andra skolor i Sverige under den senaste tiden. Trots det är hans övergripande bild att det är relativt lugnt och tryggt på Västerviks skolor, det finns inte något överfallslarm ute på någon skola i dagsläget.
– Det är klart att det finns en viss oro på vissa platser men vi har ganska lite hot och gängrelaterat våld på skolorna i Västervik.
Knivdåden efter mordet på juldagsnatten är ytterligare en faktor som skapat en större oro i Västervikstrakten den senaste tiden.
– Mordet har skapat en viss oro överhuvudtaget men de inblandade gick i och för sig inte på någon av våra skolor men de är väldigt unga. Men allt som händer i omvärlden och i Västervik gör att personal i både kommunal och annan verksamhet blir mer medveten. Man tittar mer efter risker eller hotsituationer, säger Joakim Jansson.