Sedan årsskiftet har Socialisterna tagit plats i barn- och utbildningsnämnden. Deras ledamot Johannes Regell har satt upp en egen målsättning att besöka en skola eller förskola i månaden. Så här långt har det blivit tre besök, och Regell tycker att samtalen med personal bekräftar det som sägs i många rapporter: Svensk skola är i kris.
För VT läser han upp rapporter från sina besök. Han är dock noggrann med att vi inte ska skriva ut namnen på de tre skolor han besökt hittills.
– Personalen har gett mig ett förtroende, samtidigt som man är rädd för att deras skola ska få dålig publicitet.
Å andra sidan återkommer många reflektioner i alla tre skolorna – i större eller mindre grad.
– De har berättat om hur sjukskrivningar ökat sedan nedskärningarna börjar, och hur arbetet blivit tyngre med den "inkluderande skolan". Det vill säga elever med särskilda behov ska gå i vanliga klasser.
För några år sedan lades tre mindre utbildningsenheter för barn med särskilda behov ner. Eleverna där skulle få gå i vanliga skolklasser, men ges särskilt stöd. Ett mobilt team inrättades för att ge skolorna stöd i att bemöta de här eleverna – men de signaler Regell fått är att teamet inte räcker till.
– Lärarna slår knut på sig själva, men räcker inte till varken för att ge barn med särskilda behov det stöd de behöver, eller att ge de duktiga eleverna stimulans. Det som var tänkt som en skola för alla har blivit en skola för ingen, säger Johannes Regell.
För några år sedan var kritiken stark mot besparingarna inom skolan. Johannes Regell tycker att de som var oroliga då har anledning att fundera på hur det blev:
– Det behövs ett Västerviksupproret 2.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Gunnar Jansson (S) är tveksam till om nedläggningen av de särskilda utbildningsenheterna har fått några stora följder i skolan.
– Man ska komma ihåg att det rör sig om ett tiotal elever.
Han har inte nåtts av samma signaler från lärare, och de uppföljningar som gjorts har inte skvallrat om att nedläggningarna orsakat några stora problem i skolan. Gunnar Jansson säger också att det finns ett uppdrag om ytterligare en uppföljning.
– Vi gjorde inte nerdragningen av besparingsskäl. Skälen var pedagogiska – att det var bättre för de här barnen att gå i en vanlig skolklass. Trenden går åt det hållet i hela landet. Att inrätta särskilda utbildningsenheter igen är ingen bra strategi, säger Jansson.