När VT besöker Breviksskolan för att prata om skolmiljön är läraren Åsa Gelin en av rastvakterna. Det innebär att hon finns ute på skolgården för att kunna hjälpa till vid behov, exempelvis reda ut ett problem eller plåstra om ett sår.
– Det här är en del i att synas och finnas till hands för barnen, säger hon.
Medan vi pratar hälsar några förbispringande elever glatt på Åsa. En stund senare kommer en lite ledsen elev fram och berättar om en elev som räckt ut tungan.
Andra metoder Breviksskolan använder för att jobba mot en trygg skolmiljö är antimobbingsteam, likabehandlingsplan och trivselregler. Just det här läsåret har det också skett en omorganisation på skolan, från trespårig skola till tvåspårig. Vilket innebar att klasserna förändrades och de är därför inne i ett skedde där de prövar nya metoder.
– Jag var lite sur i början, när vi splittrades, men det har blivit bra. Man träffas ju på rasterna, säger Noah Klasson, i årskurs fem.
Linn Lidén Tholin, som gick i samma klass som Noah innan omorganisationen, berättar att om en elev syns ensam på skolgården brukar någon gå fram och fråga om personen vill fortsätta vara ensam eller ha sällskap.
Hur reagerar du om någon är elak mot dig?
– Då säger jag till personen, berättar att du kan tycka så, men du behöver inte säga så till mig, säger Linn.
– Jag blir arg, men försöker vara snäll, säger Noah.
Breviksskolans rektor, Ulf Ebegård, tror att kränkningar är ungefär lika vanliga som förr, fast kan förekomma på andra sätt. Dessutom är folk mer medvetna och det finns fler strategier för att förbygga mobbing. En förändring är att lärarna anmäler fler ärenden till honom.
– Förr fick jag som rektor gå in aktivt i fler konflikter.
Ola Karlsson, rektor på Ludvigsborgsskolan, tror inte att personalen blivit bättre på att anmäla hot och våld, sett ur ett perspektiv på bara ett par år.
– Unga mår allt sämre, så det kan säkert stämma att det generellt skett en ökning.
Samtidigt ser han inte att det stämmer med Västervik. Han tycker att det snarare blivit lugnare på Ludvigsborgsskolan och ger en bild av att de flesta kränkningar som ändå sker äger rum på nätet. För att öka tryggheten på skolan finns en likabehandlingsplan som eleverna är med och uppdaterar varje år. Framförallt arbetar skolans kamratstödjare med detta.
Magdalena Borgemo, huvudskyddsombud och ordförande för lärarförbundet i Västervik, berättar att det bland medlemmarna i lärarförbundet märks att klimatet har förändrats i skolans värld.
– Det kan dels kopplas till besparingar, vi har inte lika mycket personal och sjukskrivningarna ökar.
Det kan i sin tur också leda till hot och våld, säger hon. För att motverka det har olika skolor olika rutiner. Stödgrupper är en vanlig metod, som exempelvis Magdalena Borgemo har erfarenhet av.
– I kommunen finns också det mobila teamet som en extra resurs.
Tror du att våldet har ökat eller att det är fler som gör en anmälan?
– Det är säkerligen en kombination. Som skyddsombud jobbar vi mycket med att uppmana personalen att anmäla tillbud.
Hon berättar att det är vanligt att folk inte tänker på att en anmälan borde göras eller helt enkelt väljer att inte prioritera det. Att det skulle skett någon större ökning av hot och våld i kommunen tycker hon inte att man kan säga. Samma slutsats drog Kalle Söderberg, barn- och utbildningschef, när en elev i Västervik hotade en anställd med sax, tidigare under februari.
– Nej, jag har ingen bild av att det skulle ha blivit vanligare. Det här är, som jag upplever det, en unik händelse, sa han.