Medelbetyg för Västerviks skolor

På tisdagen presenterade Lärarnas Riksförbund i dagarna sin årliga skolranking, där variabler som resurser, löner och andel beröriga lärare vägs in. Av Sveriges 290 kommuner återfinns Västervik ungefär i mitten, på plats 131.

Kommunranking. Västervik placeras på plats 131 av Sveriges 290 kommuner. Det är främst lärarlönerna som drar ned betyget.

Kommunranking. Västervik placeras på plats 131 av Sveriges 290 kommuner. Det är främst lärarlönerna som drar ned betyget.

Foto: JESSICA GOW / TT

Skola2015-09-08 11:49

Det som i synnerhet drar ned Västerviks totalplacering är lärarlönerna. Där placeras Västervik nära botten, på plats 255.

– Då har vi ändå lyft oss lite, i förra mätningen låg vi lägre. Men det är givetvis inget att skryta med. Vi arbetar successivt med att höja lärarnas löner. Nästa år är fem extra miljoner tillsatta för att lyfta lönerna. Det generella lönelyftet är på 2,5 procent, med tillskottet hamnar lärarnas ökning kanske närmare 4,5 procent, säger Gunnar Jansson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Rankingen baseras på offentlig statistik som Lärarnas Riksförbund sammanställt. De fem områden som förbundet lägger vikt vid är höga elevresultat, likvärdighet, effektiv resursanvändning, höga lärarlöner och hög behörighet bland lärarna.

”Detta är vad vi på Lärarnas Riksförbund anser att alla huvudmän i Sverige ska kunna leverera för att vi ska kunna vända på resultaten i den svenska skolan”, skriver förbundet.

Lärdomar från statistiken är enligt förbundet att det fortfarande finns stora skillnader i elevresultaten mellan kommunerna. Det går i regel sämre för elever i små kommuner, det är också stora skillnader mellan könen i de flesta kommuner. Det finns också stora skillnader i nivån på lärarlönerna, där ”vissa kommuner satsar på sina lärare medan andra kommuner har en oacceptabelt låg nivå på sina lärarlöner”

Åtgärder för skolan

Lärarnas Riksförbund föreslår flera åtgärder för skolan, dels:

För att göra skolan likvärd för alla föreslås skolan finansieras direkt av staten genom statsbidrag. Detta bidrag skulle ta hänsyn till de socioekonomiska förutsättningar som finns på varje skola.

Förbundet föreslår även staten att överväga en mer direkt styrning av statliga medel generellt. Bland annat har staten avsatt två miljarder kronor för att stärka lågstadiet, men endast ett fåtal kommuner har sökt.

Satsningen på lärarlöner måste fortsätta och stärkas,

Lärare och rektorer måste ta ett gemensamt ansvar för att betyg och resultat i nationella prov överrensstämmer.

Fakta: Lärarnas Riskförbund

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om